Förhandling eller kamp?
Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.
Vikariat på skolor vissa vardagar. Diskplockare, telefonförsäljare eller personlig assistent vissa kvällar och helger. Och på sommaren ett jobb inom industrin. Arbetsmarknaden har blivit flexibel, men har fackförbunden hängt med?
Det otrygga arbetslivet i siffror:
-
698 200 personer hade en tidsbegränsad anställning i november 2013. (SCB)
- 53 procent av alla arbetande kvinnor i åldern 20-24 år var i november 2013 tidsbegränsat anställda. För män var samma siffra 38 procent (SCB)
- 36 procent av ungdomar i åldern 16-24 år med arbetaryrken är fackligt anslutna. 1994 var samma siffra 77procent. (LO)
- 41 procent av alla tidsbegränsat anställda arbetare är fackligt anslutna. Bland arbetare med fast anställning är samma siffra 73 procent. (LO)
- 1,5 jobb per år hade i snitt en 22-åring under 2012.
Läs äldre artiklar om det nya osäkra arbetslivet:
”Hej, jag heter Rasmus Carlsson och undrar om jag skulle kunna bli medlem hos er?”
Egentligen heter jag Rasmus Columbus och är journalistpraktikant på Dagens Arbete. Under min tid här har jag skrivit flera artiklar om prekariatet, de osäkert anställda som blir allt fler, och otryggheten som det skapar. Timvik, inhopp, bemanningsföretag, prov- och säsongsanställningar har blivit vardag för många unga. När jag frågar vänner på facebook mellan 20 och 30 år hur många jobb de haft blir medelantalet runt åtta. Alltifrån bara ett sommarjobb till 21 olika anställningar.
Går det att hitta ett passande fackförbund när man ständigt pendlar mellan jobb och branscher?
Vi hittade på Rasmus Carlsson för att testa. Just han finns inte på riktigt, men många delar hans jobbsituation. Han är 22 år och försörjer sig mest på vikariat inom skolan. Oftast blir han inringd samma dag, ibland får han en hel vecka. Det varvar han med helg- och kvällsjobb inom hemtjänsten, restaurang eller jobb i butik och ett sommarjobb i industrin.
Facket har han aldrig varit med i, det har känts dyrt och ganska onödigt eftersom anställningarna har varit korta och oregelbundna. Men var semesterersättningen rätt på senaste lönespecen? Och de timmarna han blev lovad, vart tog de vägen?
Kanske är det värt att lägga några hundralappar i månaden på ett medlemskap.
I rollen som Rasmus Carlsson ringer jag lärarfacken först, det är ändå där jag jobbar mest. Men där måste jag antingen vara behörig lärare eller ha minst ett månadsvikariat för att få gå med. Så jag ringer vidare.
Kanske hade jag fortfarande kunnat vara med i IF Metall om jag gått med där när jag sommarjobbade, nu är det ingen idé. Däremot så går det bra att gå med i Kommunal, Handels, Unionen eller Hotell- och restaurangförbundet eftersom jag ändå jobbar i deras område vissa kvällar och helger.
Men vad händer om Rasmus Carlsson går med i ett fack och sedan får trubbel på något av de andra jobben? Kan facket då hjälpa eller har han betalat medlemsavgiften i onödan?
Läs fackens svar till Rasmus:
LO: Ett jätteproblem för oss. Så beskriver LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson den fackliga organiseringen av osäkert anställda.
TCO: ”Välj fack med tanke på framtiden” Välj det fackförbund där du jobbar mest, är TCO:s råd. Skulle ett problem uppstå inom ett annat område går det oftast att lösa med lokala samarbeten.
