Finland: Mängder av finländare hamnade i skuldfälla under krisen på 90-talet. För att inte slå ut dem från ekonomin för all framtid införde Finland preskription. Det betyder att fordringar som legat hos kronofogden försvinner efter 15 år. I Finland har de också satt räntetak på max 51 procent effektiv ränta för lån under 2 000 euro. Det ledde till att många snabblåneföretag som erbjuder smålån till höga räntor försvann.
Danmark: Betalningsanmärkningen tas bort så fort skulden är betald. I Sverige är den kvar i tre år.
USA: Långivaren har också ansvar och måste bära största risken. Den som inte kan betala bostadslån får lämna nyckeln till banken, sen är lånet kvittat. Individer kan gå i personlig konkurs. Fördelen är att de då snabbt kan komma i gång igen som konsumenter, skattebetalare och låntagare. Överskuldsättning ses som ett marknadsmisslyckande. Amerikanerna moraliserar därför inte lika mycket över skuldsatta som svenskar.
Storbritannien: Britternas system liknar det amerikanska. Syftet är att effektivisera kreditmarknaden. Skuldsatta får hjälp ut på marknaden igen så snabbt som möjligt. Skuldsanering tar endast ett år. Låntagare kan gå i konkurs. När alla tillgångar utmätts avskrivs resterande skulder.
Nederländerna: År 2005 inrättades SBN, Sociale Banken Nederland, en paraplyorganisation som arbetar med ansvarsfull utlåning. Syftet är att underlätta för individer som har låga inkomster och som har svårt att få lån via vanliga kreditinstitut.
