Debatt Vi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet och på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat ett politiskt krig mot landets löntagare. Vi måste samla oss – dags att prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

På väg till ett facklig-politiskt seminarium. Distraherad, på en snål grusväg som inte omfattas av Sveriges snöröjning. Tankarna är i en förhandling som representerar makthavarnas strid för att begränsa vår möjlighet att kämpa mot orättvisorna.Att på så många sätt försvåra det fackliga arbetet på arbetsplatserna. Begränsa, baktala och utstuderade försök till att tysta de förtroendevalda.
Detta har vi arbetare upplevt förut. Frustrationen, känslan av maktlöshet, man pekar på orättvisorna men ställs med bakbundna händer.

Men jag har sagt det förr. Vi har inte tid att vara deprimerade. Vi måste bli förbannade!

För två veckor sedan samlades jag och många andra kämpar på LO:s valupptakt i Stockholm. I samma stund som arbetarrörelsen mobiliserar sig kör Svenskt Näringsliv sitt förlegade utspel om att vi inte ska prata politik på jobbet.

De har försökt tysta oss i mer än hundra år, och jag får tyvärr med böjd nacke erkänna att vi inte fullt ut räckt till de senaste årtionden. Men något nygammalt har vaknat. För just i denna stund uppryms hela lokalen i ett sorl, ett muller av beslutsamhet som växer till kampanda.

Svenskt Näringsliv öser bensin över gnistan. Vi är eniga, vi är förbannade och är beredda att slåss mot orättvisorna. De kan inte sätta munkavel på oss. Har de missat att vi har yttrandefrihet i Sverige?

Inför detta val går nämligen Alliansens, Sverigedemokraternas och Svenskt Näringslivs agenda i direkt attack mot arbetarrörelsen och alla anställda i Sverige. De vill gå till val på att försämra för alla oss som är anställda, inte bara genom klichén om sänkta skatter, som försämrar vår gemensamma välfärd. Nu går de även till attack mot vår anställningstrygghet.

De vill luckra upp Lagen om anställningsskydd, las. De vill ta bort turordningen vid uppsägningar och låta arbetsgivaren ensidigt kunna säga upp vem de vill. En lam ursäkt om att företagen måste kunna ta tillvara på kompetens i företaget. Som att det inte tas hänsyn till kompetens vid uppsägningsförhandlingar redan? Det görs det, men i förhandling mellan fack och arbetsgivare.

Om Alliansen vinner valet kommer arbetsgivaren ensidigt att kunna välja vilka som ska sägas upp. Kommer då någon anställd våga ifrågasätta orättvisor på arbetsplatsen, våga använda sig av sin yttrandefrihet? Skulle någon någonsin våga ta ett förtroendeuppdrag?

Skulle någon ens våga bli gammal, sjuk, förälder?

Genom Alliansens förslag om att skapa otrygghet hos anställda, försöker de samtidigt att avväpna facken. Utan fackförbund, vem ska stå på arbetarens sida och vem ska förhandla och upprätthålla kollektivavtalen?  Löneökningen varje år, OB-tilläggen? Arbetsmiljön?

I dag dör mer än en person i veckan på sitt arbete i Sverige. Alliansparterna och SD har röstat nej till en nollvision mot dödsolyckor i arbetet.  Vi ser hur förra regeringen minskade resurserna till arbetsmiljöverket, och lade ner Arbetslivsinstitutet som forskade kring arbetsskador. Detta är ett oförsvarbart, oansvarigt och farligt agerande mot de som har ett tungt arbete och dagligen utsätts för risker på sin arbetsplats. Men, förändringar ligger helt i linje med de senaste förslaget: att arbetsgivarna själva ska få utse arbetsplatsens skyddsombud. Vi kan bara undra vilka som i sådana fall skulle utses.

Borgarna och SD har startat ett politiskt krig mot landets löntagare. Det är därför vi måste  börja prata politik på jobbet. Sätta igång diskussionerna i fikarummet, och sätta igång tankarna om vilka konsekvenser det får om vi inte röstar till vår fördel. Vi behöver en röd regering.

Finns det fortfarande någon som undrar över varför vi behöver facklig-politisk samverkan?

Vanja Elsilä Förtroendevald GS