Etableringsjobben är en bättre anställningsform än tidigare stödformer som funnits, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Staten betalar 54 procent av lönekostnaden för en nyanländ eller långtidsarbetslös. Så hoppas fack, arbetsgivare och regering få personer som står långt från arbetsmarknaden i jobb.

På måndagen presenterade regeringen sin del av överenskommelsen, att betala mellanskillnaden så att inkomsten motsvarar minimilönen. Arbetsgivarens kostnad ska uppgå till 8 400 kronor. Staten skjuter till 9 870 kronor. Personens disponibla inkomst blir då 15 600 kronor, vilket ska motsvara lägsta kollektivavtalade lönen.

– Det här var en av de kritiska frågorna. Vi hade som krav att vi måste nå upp till en skälig nivå på lön, så att det inte kommer diskussioner om lönedumpning, säger Marie Nilsson.

Hon tycker det är bra att arbetsmarknadens parter är överens om något de tror på.

– Då är det märkligt att det är politiker som inte alls tycker det är bra, att det är skit.

Allianspartierna har sagt att de ogillar förslaget för att det blir en för stor kostnad för staten. Moderaternas finansministerkandidat Elisabeth Svantesson säger bland annat att hon tycker det är fel att man får ett direkt bidrag på 10 000 kronor för att arbeta.

Kritikerna säger att förslaget är för dyrt, kan det ligga något i det?
– Det är dyrt att inte människor inte kommer i arbete också. Och så har vi andra stödformer som subventionerar en betydligt större del av lönekostnaden, säger Marie Nilsson.

Förslaget kan bli verklighet först andra halvan av 2019, eftersom lagändringar och godkännande av EU-kommissionen måste till först. Målet är att det ska ge minst 10 000 jobb, vilket Marie Nilsson inte tycker är orealistiskt.

– Utgångspunkten var att det ska vara lätt för arbetsgivarna. Det är det de varit kritiska mot när det gäller alla de andra femtielva stödsystemen som finns. Då tycker jag att man ska lyssna på det, det är de som ska anställa i slutändan.

Etableringsanställningen ska kunna pågå i högst två år. Mening är att den anställda ska kunna gå sfi-utbildning under tiden, om arbetstagare och arbetsgivare är överens.

Finns det en risk att arbetsgivarna utnyttjar det, till exempel genom att anställa billigt och efter två år byta ut personen mot en ny etableringsanställd?
– Där har vi ett regelverk. Det är därför det ska finnas kollektivavtal. Vi har sagt att det ska vara två år, sedan är tanken att det ska övergå i en reguljär anställning.

Någon garanti för att etableringsanställningen övergår i en fast anställning finns dock inte. Däremot ska man inte kunna ta in etableringsanställd efter etableringsanställd. Så har det varit med en del andra stödformer, säger Marie Nilsson. Därför tycker hon att etableringsjobben är en bättre åtgärd.

– Förhoppningsvis kommer individerna in och lär sig ett jobb. Då är det inte så långt borta att man ska förlänga anställningen.

Allianspartierna är emot förslaget. I höst är det val. Kommer detta över huvud taget bli av?
– Jag har väldigt svårt att tro att de inte tar vara på ett förslag där parterna är överens. Det vore att skjuta sig själv i foten.