11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Var femte plats på yrkeshögskolan är inriktad mot industrin. Nu riskerar de, och andra utbildningar, bli färre, skriver företrädare för tolv arbetsgivarorganisationer på Svenska Dagbladets debattsida. Anledningen är att den nuvarande övergångsregeringen inte kan genomföra några större reformer när de lägger budgeten. Budgeten är i princip en förlängning av förra årets budget, och den utbyggnad av yrkeshögskolan som planerats genomförs inte.

Det ställer till problem för arbetsgivarna, som har stora behov av att rekrytera kvalificerad arbetskraft.

– Vi vill att utökningen som man aviserat innan ska ske, av både platser och ekonomin, säger Jesper Hedin, utredare på Industriarbetsgivarna, och en av dem som undertecknat artikeln.

Han säger att det finns en stor efterfrågan på personer med yrkeshögskoleutbildning med inriktning på industrin. Det kan vara till exempel processoperatörer, processtekniker, avancerade svetsare eller automationstekniker.

– Det är utbildningar som är ganska dyra, så det behövs ett tryggt kapital, och en utökning av yrkeshögskolan som kan göra det möjligt.

Han tycker redan nu att tidsperioderna utbildningsgivarna får anslag för är för korta.

– Det är svårt att investera i de maskiner som behövs för att genomföra utbildningarna.

Därför tror han att de uteblivna satsningarna kan slå extra hårt mot just industrin.

Undertecknarna av debattartikeln tycker inte att övergångsregeringen gör fel som lägger en så stram budget. Däremot vill man att partierna söker enighet över blockgränserna, till exempel i utskotten.

– Vi vill att man gör de satsningar som man planerat, säger Jesper Hedin.