Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Publicerad:

Uppdaterad:

Foto: Marie Edholm

Avtalsupptakt Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Madelene Engman, avtalssekreterare för GS, tror på att förbunden inom LO ska kunna samordna sig. Foto: Marie Edholm

Det är en dryg månad kvar till LO:s representantskap i oktober. Antingen kommer de rekommendera LO-förbunden att samordna sig och driva gemensamma krav i avtalsrörelsen. Eller så konstaterar de att samordningen inte håller och att varje förbund driver sina egna förhandlingar.

– Än så länge pågår ett intensivt arbete för att komma överens om gemensamma krav, sade Madelene Engman, avtalssekreterare för GS, när hon inledde förbundets avtalsupptakt i måndags.

Samtidigt har utspelen från framför allt fackligt håll varit många inför den här avtalsrörelsen. I förra veckan gick Kommunal ut med att de kräver högre löneökningar till sina medlemmar än vad andra får. För två veckor sedan gick Pappers ut med ett krav på fyraprocentiga löneökningar för sina medlemmar. Och sedan länge finns en kritik, från de fem LO-förbunden inom 6F, mot att fack och arbetsgivare inom industrin bestämmer hur stora löneökningarna ska bli.

– Vi kan inte hindra någon från att säga vad de tycker, men det är viktigt att vi tar en sån diskussion gemensamt inom LO-förbunden, för att alla ska få diskutera och lägga fram sina synpunkter, säger Madelene Engman, som fortfarande tror på en samordning.

Det är inte bara lönerna som ska förhandlas i avtalsrörelsen, även om det alltid är de som till slut hamnar i centrum. Om LO-förbunden går gemensamt in i avtalsrörelsen är möjligheten större att flytta fram positionerna i andra frågor, menar Madelene Engman.

Mikael Malm. Foto: Marie Edholm

Under GS avtalsupptakt samlades alla avtalsdelegationer för att gå igenom de förslag till förbättringar i avtalen som medlemmarna har skickat in.

Förutom lönenivån handlar många förslag om inflytandet över arbetstid och fritid, berättar Mikael Malm som sitter i delegationen för träindustriavtalet.

– Rör inte ATK:n, säger många. Och bygg gärna ut den.

Arbetstidskonto eller arbetstidsförkortning, som ATK står för, är en tidbank som fylls med ett visst antal timmar varje år beroende på vilket kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Den anställde kan välja mellan att ta ut timmarna som ledig tid, som pengar eller som extra premier till avtalspensionen. De senaste avtalsrörelserna har pressen från arbetsgivarna varit hård för att valmöjligheterna ska inskränkas, och helst bara omfatta ett pensionsval. Men motståndet från fackens medlemmar är hårt.

Sebastian Mozdzynsky och Jennie Iderfjell. Foto: Marie Edholm

Jennie Iderfjell och Sebastian Mozdzynsky i delegationen för infomedia- och förpackningsavtalen har fått in liknande önskemål.

– Det har kommit förslag på sex timmars arbetsdag. Man vill behålla ATK:n och vill inte att vi utökar den följsamma arbetstiden. De vill se en utökad varseltid vid förändring av skift, säger Sebastian Mozdzynsky.

– Det handlar mycket om tiden, man vill behålla den lediga tid som man en gång har förhandlat till sig, säger Jennie Iderfjell.

Krav på ordentliga löneökningar finns också, berättar Erik Jonsson i delegationen för sågverksavtalet.

– Jag upplever en frustration bland medlemmarna ibland. Det blir väl inte mer än en femöring igen, tycker man.

Erik Jonsson. Foto: Marie Edholm

Att förklara hur det fungerar med industriavtalet och den förhandlingsmodell som har gällt i drygt 20 år är svårt, tycker han. Det är inte lätt att förklara varför facken inom branscher som går för högtryck inte kan kräva högre löner än andra. Det kan leda till besvikelse och ifrågasättande av vad facket egentligen gör för nytta, tror han.

– Men om man ser på det lite större och vad arbetsgivarna kräver, som vi lyckas stoppa, så förstår man hur viktigt det är.

LO presenterar sina gemensamma krav – dock ej lönekrav – en bit in i oktober. Framåt november går även Facken inom industrin ut med sin avtalsplattform och ett siffersatt lönekrav.

Fack och arbetsgivare byter sedan ytterligare krav för varje enskilt kollektivavtal strax innan jul. I januari inleds förhandlingarna som ska leda fram till nya avtal. De flesta avtal går ut den sista mars 2020.

Fotnot: Facken inom industrin består av GS, IF Metall, Unionen, Livs och Sveriges Ingenjörer.

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Striden om tiden

Läs mer här:

Nyheter

Skyddsombudens dag

Läs fler artiklar här:

Val 2026

Läs fler artiklar här:

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här

Granskning: Lurade i skogen