Koll på Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet. Det här handlar avtalsrörelsen om.

I mars beslutade fack och arbetsgivare att skjuta upp årets avtalsrörelse. Ett historiskt beslut, men ett som både Svenskt Näringsliv och LO ställde sig bakom.

Då hade fack och arbetsgivare inom industrin redan förhandlat under ett par månader. Redan i december överlämnade de sina krav till varandra. När avtalsrörelsen drog igång igen den 1 oktober, började de alltså inte om på ruta ett, utan återupptog vårens förhandlingar.

Det betyder att frågorna som de ska komma överens om förblir desamma. Innan den 1 november ska de enas om ett nytt avtal. Det här är vad det handlar om:

Lönerna

Fackförbunden

• Facken inom LO kräver 3 procent i löneökningar och en låglönesatsning. Pappers kräver ett lönelyft på 4 procent, och en låglönesatsning. Kommunal kräver 3,5 procent i löneökningar till alla yrkesutbildade medlemmar i vård, skola och omsorg.
• Industrifacken kräver dessutom att medlemmarna kompenseras för de uteblivna löneökningarna. De menar att kraven är ställda från den första 1 april och att det måste märkas i löneökningarna. Men exakt hur det ska ske återstå att se.
• Fackförbunden vill ha en individgaranti så att alla får höjningar och att ingångslönerna höjs lika mycket som alla andra löner.

Arbetsgivarna

• Arbetsgivarna tycker att kravet på 3 procent är högt och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt att han inte utesluter ett nollbud.
• Industriarbetsgivarna har ställt sig mer avvaktade till frågan om huruvida de anställda ska kompenseras för de uteblivna löneökningarna.
• Arbetsgivarna vill inte ha en individgaranti. Och IF Metalls största motpart Teknikföretagen, kräver att löneökningarna ska kunna avtalas bort lokalt.

Läget nu:

Facken inom industrin avvisade det första lönebudet från opo, opartiska ordförandena, eftersom de ansåg att det var ”oacceptabelt lågt” och inte kompenserade arbetstagarna för de uteblivna löneökningarna. I det föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader.

Industrifackens krav är ställda från den 1 april i år, alltså från det datum som de nuvarande avtalen skulle ha löpt ut om avtalsrörelsen inte skjutits upp på grund av coronaviruset.

– Då behöver det märkas att det inte är sju förlorade månader, säger GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman.

Industriarbetsgivarna, å andra sidan, accepterade det första lönebudet från opo, trots att de ansåg att det låg på ”smärtgränsen” för vad företagen klarar av.

Arbetstiden

Fackförbunden

• Fackförbunden vill öka medlemmarnas inflytande över sin arbetstid. Olika förbund har olika krav, bland annat sänkt övertidstak från IF Metall och förlängd varseltid vid ändrad arbetstid från GS.

Arbetsgivarna

• Samtliga arbetsgivare i industrin kräver bättre möjligheter att variera arbetstiden efter produktionens behov. Några vill även höja övertidstaket i avtalen.

Tryggheten

Fackförbunden

• Fackförbunden kräver mer pengar till deltidspensionen så att äldre medlemmar har råd att gå ner i tid.
• Utöver det kräver Pappers utökad arbetstidsförkortning, ATK. Pappers vill också att övertidskomp läggs till ATK-banken. De kräver dessutom att den så kallade femårsregeln tas bort, eftersom den missgynnar nyanställda då de bara har pension att välja på de första fem åren.
• Fackförbunden kräver bättre arbetsanpassning och rehabilitering av sjukskrivna. I dag riskerar sjuka eller skadade medlemmar att sägas upp, enligt facken. Pappers vill också införa en partsgemensam arbetsmiljöutbildning.
• Om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal betalar arbetsgivaren in pengar till din tjänstepension, men bara från att du har fyllt 25 år. LO vill ta bort eller sänka 25-årsgränsen. De vill också att premierna ska betalas in varje månad, och inte som nu en gång om året.
• LO vill förbättra villkoren i flera av medlemmarnas försäkringar. Bland annat vill de göra det lättare att få ersättning för en arbetsskada och att fler som skadats av asbest ska få ersättning.

Arbetsgivarna

• Inom GS kan i dag många välja mellan att ta ut sin ATK som ledig tid, pensionspremier eller pengar. Arbetsgivarna vill begränsa valet, och skulle helst se att timmarna omvandlas till pensionspremier.

Läget nu:

I april enades fack och arbetsgivare om en uppgörelse om bättre försäkringar och pensionsvillkor. Den säger bland annat att arbetsgivaren på sikt ska börja betala in avtalspension för arbetare redan när de fyllt 22 år. Pensionsavgifterna ska i framtiden beräknas och betalas in månadsvis, istället för årsvis.

För att få ersättning vid arbetssjukdom ska den anställda inte längre behöva bevisa att arbetsgivaren vållat sjukdomen. Den som drabbats av asbest och blivit sjuk först långt efteråt ska också få större möjligheter att få ersättning.

För att uppgörelsen ska gälla har Svenskt näringsliv krävt att man tecknar ett långt avtal. Opo:s första hemställan föreslog ett avtal på 29 månader, men innehöll inte överenskommelsen som parterna skissade fram i våras.

– Vi har sagt att avtalsförsäkringarna behöver vara med om vi ska träffa ett längre avtal, oavsett om det är 29 månader eller 17 månader, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.