Man ska inte vara rädd för det nya, men gärna lite skeptisk, tänker skyddsombudet Michael Gylfe. Därför har han säkrat upp med Arbetsmiljöverkets 67 gamla föreskrifter i bokhyllan – lagom till att de slutar gälla vid årsskiftet.

Michael Gylfe drar ut en knallorange pärm märkt med bokstaven A ur bokhyllan, viker upp den och läser titeln på föreskriften som sitter längst fram.

– Användning av motorkedjesågar och röjsågar. Ja, ibland blir det stopp i renseriet och då kan någon behöva jobba där nere med motorsåg. Så den föreskriften kan gälla hos oss, säger han och bläddrar vidare.

Arbete i explosionsfarlig miljö? Ja, här finns pannhus och ställverk. Användning av arbetsutrustning? Självklart. Anteckningar om jourtid, övertid och mertid? Japp. Arbete med traktorer? Ja, de kör med rejäla hjullastare här.

Så där fortsätter det, tills han kommer fram till en föreskrift som de aldrig har behövt använda – anestesigaser. Nej, narkos och smärtlindring är inget de brukar syssla med här på Stora Enso Fors, kartongbruket strax utanför Avesta.

Annars är det många av Arbetsmiljöverkets 67 olika föreskrifter som har använts här.

Efter årsskiftet gäller de inte längre. Men Michael Gylfe, samordnande huvudskyddsombud på Fors, beställde dem allihop ändå för inte alls länge sedan. Nu står de samlade i bokhyllan på fackexpeditionen i sju pärmar, trots att det är 15 andra, helt nya föreskrifter, som gäller från 1 januari.

– Jag tror att under de första åren kommer man behöva gå tillbaka och titta i de gamla föreskrifterna för att se vad som stod i dem, förklarar han.

67 föreskrifter ska bli 15: ”Kommer tappa saker”

Arbetsmiljöverkets omfattande bearbetning och omsortering av totalt 2 300 paragrafer i föreskrifterna om arbetsmiljö ska inte leda till att innebörden av reglerna förändras. Men Michael Gylfe kallar sig skeptiker. Kanske positiv skeptiker, för han hoppas att han har fel, säger han, när han tvivlar på att övergången från 67 till 15 föreskrifter ska löpa smärtfritt.

– Jag tror att vi kommer tappa saker, säger han.

Det är framför allt nedstrykningen av de allmänna råden, som finns i de gamla föreskrifterna, som kan leda till problem tror han.

– Vi använder de allmänna råden väldigt mycket. Ibland är det inte själva paragraferna i föreskriften eller lagtexten i sig som ger svaren, utan du hittar det ganska ofta i de allmänna råden. Och Arbetsmiljöverket har varit väldigt tydliga med att de har skalat bort en hel del där.

Risken är att tolkningar av reglernas innebörd trots allt förändras, tror Michael Gylfe. Och det är därför han har säkrat upp med både tryckta och nedladdade versioner av alla gamla föreskrifter. De står där som en ryggrad i bokhyllan, säger han.

– Blir det några frågetecken så kan man gå tillbaka och titta – hur skrev man förut? Reglerna ska ju inte ha förändrats.

De nya föreskrifterna är färdiga sedan ett drygt år tillbaka. Michael Gylfe har varit inne en hel del på Arbetsmiljöverkets hemsida och bekantat sig med både föreskrifter, den nya strukturen och nya digitala hjälpmedel. Han kan inte peka på någon konkret detalj som han tror kommer tappas eller omtolkas.

– Det är först när man är i skarpt läge som man kommer att se de riktiga skillnaderna. Vi har nog inte facit förrän vi har levt med det här i ett år eller två, säger han.

För den egna arbetsplatsen känner han ingen oro. Här är skyddsorganisationen och ledningen överens om att ingenting har förändrats, och de fortsätter att följa sina lokala säkerhetsrutiner, som i vissa fall är ännu skarpare än föreskrifterna.

Men skulle man upptäcka att innebörden av en regel har förändrats är det ändå viktigt att det uppmärksammas, menar Michael Gylfe.

– Arbetsmiljöverket kommer väl följa upp det här efter en viss tid. Kommer det kritik eller visar sig att saker har fallit bort så lyssnar de på det och skruvar lite på det.

Ett av skälen till sammanslagningen av föreskrifterna är att det ska bli lättare att hitta rätt. Michael Gylfe tror inte att det blir enklare bara för att föreskrifterna är färre. Men han förstår att det fanns ett behov av att modernisera. En del föreskrifter hade rätt många år på nacken. Och själva digitaliseringen och nya hjälpmedel som har tagits fram tycker han är väldigt bra.

– Nu kommer man kunna läsa föreskrifterna i mobilen, det är en förbättring. Det är inte alla som har en dator på jobbet, men en mobil har de flesta.

Nu blir det också lätt att göra sökningar i varje föreskrift och med paragrafnyckeln är det enkelt att se var de gamla invanda paragraferna har tagit vägen i de nya regelhäftena.

– Man ska inte vara rädd för det nya. Vi får acceptera de nya föreskrifterna, men inte lita blint på att allt har blivit jättebra över en natt. Vi är många som kan det gamla och om vi ser till att lära oss det nya så kommer vi lägga märka till om det har uppstått håligheter. Då kan vi säga till och få till förändring.