Regeringen får nu kritik för bristande styrning av Arbetsförmedlingen. Regeringen har lagt över ansvaret på Arbetsförmedlingen att kontrollera att inga olagliga statsstöd betalas ut. – Det verkar vara en regleringsmetod som inte fungerat särskilt bra, säger myndighetschefen Jörgen Hettne.
Jörgen Hettne är tillförordnad direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps, och forskare i juridik. 2008 skrev han en rapport för Konkurrensverkets räkning om domstolarnas tillämpning av EU:s statsstödsregler.
Dagens Arbete avslöjade i förra veckan att bidrag till Fas 3-företag kan vara olagligt statsstöd. Regeringen lägger hela ansvaret på Arbetsförmedlingen. I det svenska regelverket har regeringen lagt över ansvaret på myndigheten att se till ekonomiskt stöd till privata arbetsgivare inte bryter om EU:s statsstödsregler. Jörgen Hettne slår fast att regeringen inte gett några närmare anvisningar till Arbetsförmedlingen.
– Regelverket är inte särskilt preciserat när det gäller EU:s regler. Regeringen har alltså friskrivet sig genom att hänvisa till grundfördraget, men inte gett några närmare anvisningar till Arbetsförmedlingen. Det verkar inte vara en regleringsmetod som har fungerat särskilt bra, säger Jörgen Hettne.
Enligt regelverket är övre gränsen för olagligt statsstöd cirka 1,8 miljoner kronor under en treårsperiod. Under de senaste tre åren har 48 Fas 3-företag fått över två miljoner bidrag från Arbetsförmedlingen.
– Ytterst bär regeringen ansvaret för att statligt stöd som gynnar företag i Sverige är förenligt med EU:s regelverk. Om det blir fel är det svenska staten som blir ansvarig gentemot Europeiska kommissionen och ytterst EU-domstolen.
– Det är också enbart regeringen som kan anmäla stöd till kommissionen för prövning, säger Jörgen Hettne.
Fas 3 infördes 2009 och regeringen gjorde aldrig någon anmälan till EU-kommissionen, bedömning vara att Fas 3-bidrag till företag inte var olagligt statstöd.
Bör regeringen nu anmäla Fas 3 bidrag till kommissionen?
– Regeringen bör analysera om det går att anpassa den svenska stödordningen till befintliga underlag enligt EU:s regelverk eller om en stödordning anpassad för svenska förhållanden behövs. I det senare fallet kan en anmälan behöva ske.
