Fångar upp signalerna i tid. Ambassadörer ska kolla hur medarbetarna mår på SSAB i Borlänge.
– Det värsta är när man väljer att inte säga någonting och sen söker sig härifrån. Då har vi förlorat fullständigt, säger chefen som sitter ner tillsammans med huvudskyddsombudet.
Regler i ny föreskrift
Den 31 mars träder Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft. Då måste arbetsgivare sätta sig ner med facket och omvandla reglerna i praktiken, för att förebygga skador på samma sätt som i den fysiska arbetsmiljön.
I höstas klarnade det något. IF Metalls Germund Åcerclinth, som jobbar med arbetsmiljön både inom och utanför företaget, samlade samtliga lokala skyddsombud till ett stort möte om det psykosociala.
– Planen från min sida var att fånga upp signaler i tid, så att vi får fram var problemen finns. Det är inte så jädra lätt att veta. Vissa människor är tydliga och säger: Nu funkar det inte för mig. Jag mår skitdåligt! Andra går in i ren och skär tystnad och håller sig undan.
Hans chef på SSAB Åke Högnelid konstaterar att företaget är vana vid att hantera de fysiska riskerna, men att ryggvärk och magsmärtor många gånger har andra förklaringar, som att personen i fråga inte mår bra på jobbet, känner sig splittrad, stressad eller rent av mobbad.
– Vi som arbetsgivare kan inte kräva att medarbetarna ska gilla varandra på jobbet. Men vi måste respektera varandra i det vi gör. Jag hade ett fall av mobbning när jag var sektionschef. Det var svårt för personen ville inte ha hjälp först. Till slut efter tre veckor frågade han ändå: Tror du det kan bli bättre? Jag svarade: Det kan inte bli sämre. Så vi provade, säger Åke Högnelid.
Personerna jobbar kvar, men på andra avdelningar. Germund Åcerclinth åker även runt på andra mindre företag i rollen som regionalt skyddsombud. Eftersom han varit utbränd själv känner han igen signalerna direkt och är inte rädd för att fråga hur någon mår, verkligen mår. Omkring 75 företag besöker han varje år. Till arbetsgivare som trilskas säger han:
– Ta tag i problemen så fort de kommer i stället för att skyffla dem under mattan! Då kommer du att få ännu mer problem där borta, säger han med armen utsträckt i tiden.
På mötet i höstas gick de inbjudna föreläsarna igenom Arbetsmiljöverkets nya föreskrift som tvingar arbetsgivare att förebygga sjukdomar och skador till följd av psykosocial arbetsmiljö.
Germund Åcerclinth:
– Det är ganska slående när jag på utbildningar ber deltagarna att skriva ner de tre vanligaste arbetsmiljöproblemen på post it-lappar som vi sen sätter upp på en tavla. Minst 50 procent är psykosociala grejer som stress på jobbet, svårt att hinna med, inte få tid att göra det man ska, att bli jagad hela tiden, att producera, producera, producera. För mig var det en aha-upplevelse. Fan, vi måste börja jobba med det här.
Psykologens tips – Så får ni goda relationer
Ulrich Stoetzer är psykolog på Arbetsmiljöverket. Här är hans tips på hur goda relationer skapas:
- Viktigt med återkoppling
Det ska finnas arenor där åsikter och idéer på ett formellt sätt fångas upp och där anställda får återkoppling på vad de föreslår. Det är svårt att vara delaktig och engagerad vid en plötslig förändring om man aldrig fått träna på det innan. - Samma bemötande från alla chefer
Ledarskapet bygger på transparens och tillit. Anställda ska veta att de får ungefär samma bemötande och beslut oavsett vilken chef de pratar med. - Vänlighet betalas med lojalitet
Organisationen genomsyras av vänlighet och omtanke. Ger man något extra och behandlar de anställda med vänlighet så får man tillbaka det i engagemang och lojalitet. Man kan till exempel ha rutiner vid sjukdom som handlar om att hålla kontakt och visa att företaget bryr sig. Allt detta ska ingå i det vanliga systematiska arbetsmiljöarbetet och följas upp med medarbetarenkät eller i utvecklingssamtalet.
