Debatt ”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

Fem år efter den fasansfulla dödsolyckan på Nordkalk i Luleå, som tog Johan Löfroths liv och gav Gustaf Seppelin Solli obotliga skador för livet, pågår rättegången mot företaget.

Nordkalk anser varken att företaget har begått något arbetsmiljöbrott eller att de ska behöva ansvara för personal anlitade av underleverantörer. 3,5 miljoner kan det kosta i böter om Nordkalk fälls, vilket ska jämföras med omsättningen 3 500 miljoner samma år som olyckan skedde. Det är knappast företagets balansräkning som står på spel i Luleå tingsrätt, däremot möjligheten att uppmärksamma och ändra maktförhållandena inom det nya otrygga arbetslivet där större företag lägger ut de farligaste jobben på småfirmor och där arbetande människor, som Johan Löfroth och Gustaf Seppelin Solli, inte bara riskerar sin hälsa utan i värsta fall får plikta med sitt liv.

Samma oroande utveckling är tydlig inom flera branscher. Arbetsplatsolyckorna inom industrin har ökat flera år i rad och även den långvariga sjukfrånvaron. Ett långvarigt arbete med att minska dödsfall och svåra skador riskerar att brytas ned. De av IF Metalls medlemmar som jobbar med maskiner för bearbetning och framställning är bland dem som främst råkar ut för allvarliga olycksfall på jobbet. Hårt drabbade branscher är också transport, skog och bygg. Skyddsombud vittnar om att de får svårare att agera, adekvata arbetskläder saknas, den fackliga legitimiteten urholkas och osäkerheten i mångas anställningar fördjupas.

Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser. Otrygga villkor för dem som arbetar är det som ger ”flexibilitet” för bolagen. Entreprenörer tar in egna underentreprenörer och det blir betydligt svårare att reda ut vem som ska se till att säkerheten faktiskt garanteras och vem som ställas till svars för vad, när något händer.

Vänsterpartiet vill se skärpt lagstiftning och tydligare agerande från regeringen för att alla i svenskt arbetsliv ska följa rimliga spelregler och ingen ska behöva dö på jobbet.

Här är fem förslag för ett tryggare arbetsliv.

1. Inför ett lagstadgat huvudentreprenörsansvar
Byggnads drev efter hårda förhandlingar igenom ett huvudentreprenörsansvar i byggavtalet våren 2014. Men det räcker inte för att komma till rätta med problemen med långa underentreprenörskedjor. Det krävs en lagstiftning där huvudentreprenören har tydligt ansvar för löner och villkor längre ned i entreprenadkedjan.

2. Ställ krav på kollektivavtalsvillkor i offentlig upphandling
Våra gemensamma medel ska användas till att stärka schysta arbetsvillkor – inte dumpa dem! Detta är en av punkterna i överenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen, som kom till efter valet. Det förslag som lades röstades ned av Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna. Men behoven är stora och vi kommer inte att ge oss.

3. Fler inspektioner.
Arbetsmiljöverkets verksamhet höggs kraftigt ned av regeringen Reinfeldt. Inspektionsverksamheten har fått lida mest. Vänsterpartiet har varit med och drivit igenom mer pengar till Arbetsmiljöverket – pengar som vi framför allt vill ska gå till inspektioner, varav fler måste vara oannonserade.

4. Riv upp lex Laval
Översynen av lex Laval är ett steg i rätt riktning. Utredningsförslagen måste genomföras, så att det alltid ska vara möjligt att ta konflikt för ett svenskt avtal. Men reglerna kommer att behöva följas upp bättre och skärpas ytterligare för att stoppa utnyttjandet av människor. Svenska kollektivavtal ska gälla alla som arbetar på svensk arbetsmarknad oavsett var man kommer ifrån.

5. Driv igenom förändringar på EU-nivå
Förändra utstationeringsdirektivet, inför ett permanent skydd för den svenska kollektivavtalsmodellen och inför ett juridiskt bindande socialt protokoll. Regeringen har pressat på i rätt riktning i EU-sammanhang när det gäller utstationeringsdirektivet och det är mycket anmärkningsvärt att de borgerliga partierna nu är kritiska mot detta i riksdagen! Det finns all anledning att fortsätta trycka på.

Johan Löfroths anhöriga, Gustaf Seppelin Solli och hans familj, och deras arbetskamrater förtjänar en klargörande rättegång. Vi andra måste göra mer för att det som hände på Nordkalk inte ska behöva hända igen. Det kräver tryggare anställda, tydligare ansvarsförhållanden och ett arbetsliv där människors säkerhet och inflytande ökar på bekostnad av den obegränsade vinstjakten.

Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson (V)