DEBATT DA har i granskningar lyft missförhållanden hos enskilda skogsentreprenörer, förhållanden som inte hör hemma i någon bransch.

Men bilden som tonar fram är ofullständig och GS-fackets respons reser en obekväm fråga: Vill man lösa problemen, eller är de en användbar berättelse i en bredare strid om branschens framtid?

Det skriver arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare.

Låt oss börja i det som inte är förhandlingsbart. Är fallet utanför Köping med beslagtagna pass, kontantbetalningar och oskäliga avgifter korrekt beskrivet är det oförenligt med svensk lag, med kollektivavtalet och med vad som är en seriös arbetsgivare.

En entreprenör som agerar så hör inte hemma i branschen. Sådana aktörer förtjänar inget försvar, och de seriösa företag som utgör den absoluta majoriteten i branschen förtjänar att särskiljas från dem.

Vi kan också konstatera att i många av de fall som Dagens Arbete valt att lyfta fram så har uppdragsgivaren, så som skogsbolag, skogsägareförening eller annat bolag, aktivt valt att avsluta sitt samarbete.

Svensk skogsvård bedrivs i allt väsentligt av entreprenörer som tar sitt arbetsgivaransvar och har inget med ”modernt slaveri” att göra. Uppdragsgivaren ställer krav i upphandlingar, genomför sociala uppföljningar i fält tillsammans med facket, kontrollerar dokumentation och boende, och arbetar med certifieringssystem som FSC och PEFC.

I de fall det förekommer underentreprenörer, rör det sig om en entreprenör, inte långa kedjor av underleverantörer där ansvaret kan tappas bort. Uppdragsgivare vill ha en aktiv samverkan där facket får ge sina synpunkter på entreprenörslistor och dessutom har möjlighet att ge en timmes information till alla anställda under arbetstid, oavsett om de är med i facket eller inte.

Detta är ett system med betydligt mer kontroll än vad debatten antyder.

När uppdragsgivaren upptäcker en oseriös aktör, förlorar den också sina uppdrag, vilket är precis så ett fungerande system ska reagera.

Att en stor del av de arbetskraftsinvandrare som kommer till svensk skogsvård gör det säsong efter säsong, ofta hos samma arbetsgivare, säger också något. Det är ett val de gör frivilligt, och det är inte förenligt med en branschberättelse om systematiskt utnyttjande. Det betyder inte att det inte finns problem, men det betyder att rubrikerna inte speglar hela verkligheten.

Här ligger också vår invändning mot GS-fackets linje. Nyligen avgångne förbundsordförande Per-Olof Sjöö kallar det för ett ”modernt slaveri” och menar att lösningen är att uppdragsgivarna själva återgår till att anställa skogsvårdspersonalen.

Det första är en kraftig generalisering från enskilda fall till en hel bransch. Det andra är ett affärsmässigt vägval som inte löser någonting i sak, oseriösa aktörer ska bort, oavsett vem som är arbetsgivare. När uppdragsgivaren upptäcker en oseriös aktör, förlorar den också sina uppdrag, vilket är precis så ett fungerande system ska reagera.

Den mer påträngande frågan är en annan. Om GS-facket sett systematiska kollektivavtalsbrott i den omfattning man beskriver i debatten, var är förhandlingsframställningarna eller inbjudningarna till möten med berörda parter för att diskutera och komma till rätta med problemen?

Gröna arbetsgivare konstaterar att det inte inkommit en enda förhandlingsframställan under den tid som Dagens Arbete granskat skogsentreprenörerna.

Det kan vara så att GS saknar medlemmar hos vissa berörda arbetsgivare, men det hindrar inte att GS kontaktar entreprenören, uppdragsgivaren eller Gröna arbetsgivare i syfte att lyfta frågor. Det är fackets roll i partsmodellen att driva frågor i förhandling.

Vi vill därför ställa en rak fråga: ska dialogen om svensk skogsvård föras i medierna? GS-facket har en viktig roll, och vi efterlyser att de tar den rollen tydligare. Om anställda inom branschen inte har de villkor man har rätt att förvänta sig i Sverige ska facket säga ifrån, direkt till berörda företag, via förhandlingar med Gröna arbetsgivare och vid lagbrott till berörd myndighet.

Men då kan inte skogsvården tecknas i de mörkaste färgerna, det tjänar varken de som drabbats av enskilda missförhållanden eller de tusentals arbetare som varje år kommer hit, gör ett bra jobb och åker hem nöjda.

Det tjänar inte heller de seriösa entreprenörer som lägger stora resurser på goda villkor och det tjänar i längden inte den svenska modellen på.

Ingen vill ha ett skogsbruk med oseriösa aktörer. Vi tar avstånd från varje arbetsgivare som missbrukar beroendeställningen hos säsongsanställda, eller på annat sätt inte följer gällande regelverk.

Och vi förväntar oss att GS-facket tar sin egen modell på lika stort allvar som vi gör.

Magnus Bergman, SCA Skog AB och ledamot i Gröna arbetsgivares styrelse

Ivo Krsek, Alfa Skogsservice AB och ledamot i Gröna arbetsgivares styrelse

Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna arbetsgivare

Anna Vargö, förhandlingschef Gröna arbetsgivare