Industriarbetarnas tidning
28 november, 2019
Skrivet av Pontus Ohlin
Kortare arbetstid för skiftarbetare. Det kravet kommer Pappers driva när förbundet snart ska börja förhandla med arbetsgivarna om vilka löner och avtal som ska gälla från och med april nästa år.
Beslutet fattades under Pappers förbundsmöte som avslutades i Stockholm tidigare i dag. Till mötet hade ett femtiotal ombud från de olika avdelningarna samlats för att beta av motioner och andra frågor som på ett eller annat sätt har med den stundande avtalsrörelsen att göra.
En motion från avdelning 111 Grycksbo väckte särskilt stor debatt, och det var förslaget om kortare arbetstider för skiftarbetare. Närmare bestämt en minskning av årsarbetstid från dagens 1 616 timmar till 1 347 timmar. Eller 30 timmars arbetsvecka i stället för 36.
– Det är en rimlig kompensation för den olägenhet som det innebär att arbeta skift, sa Thomas Nilsson, ordförande på Grycksbo (bilden tv).
Tiden för återhämtning räcker helt enkelt inte till, menade Nilsson. Något som han själv blivit särskilt varse om på senare tid, då många på Grycksbo klagat över just detta. Att man snart inte orkar jobba mer. Där på bruket har man nu bildat en särskild skiftschemagrupp med uppgift att vaska fram ett nytt och bättre schema.
Förbundsstyrelsen var dock skeptisk och ville avslå motionen, med motiveringen att en arbetstidstidsbegränsning i så fall måste gälla grupper – och inte bara skiftarbetarna.
Men Grycksbo – med Thomas Nilsson i spetsen – fick medhåll från flera talare som bland annat pekade på de fysiska risker som är förenat med just skiftarbete, såsom diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. Motionen fick bifall efter omröstning.
Förutom det tidigare så mycket uppmärksammade kravet på fyraprocentiga löneökningar för Pappers alla medlemmar, ska förbundet nu alltså även kämpa för att skiftarbetarna ska få kortare arbetstider. Plus en lång rad andra krav, som dock inte har spikats riktigt än.
Som väntat beslutade förbundsmötet också att Pappers ska stå utanför LO-samordningen. Om det rådde det total enighet.
Fredagen den 20 december växlar Pappers och Industriarbetsgivarna sina krav med varandra.
Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.
Lika svårt som att neka busschaufförer rätten att gå på toa bör det vara att neka pappersarbetare rätten att få ut sin ledighet.
I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.
Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.
Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.
Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.
Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.
Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.
Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.
Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.
När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt.
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.
Den som kan spara 15 TWh el på det billigaste och smartaste sättet vinner auktionen och får statliga pengar att genomföra besparingen. Det är Fossilfritt Sveriges förslag.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.
Det här måste tyvärr vara ett av de värsta bottenverket som förbundsmötet antagit.
Det kan inte vara möjligt att en vänstertok ska bestämma att BARA skiftarbetare ska få sänkt arbetstid,
ALLA måste omfattas, eller är det så att vänsterpartiet tycker att det bara ska gälla skiftarbete?
Då är vi illa ute.
Skulle vart för längesen, i stället på mitt jobb så har de gått upp till 12-timmars skift! Hur bra är det om man jobbat skift i över 40 år, det sliter ju bara mer o mer på kroppen.
Borde införas pension vid 60 år om man jobbat skiftgång så länge. Man sover ju dessutom sämre o sämre med åldern, i alla fall jag. Då blir det drygare ändå.
Cemansson, nu är det inte så att en som du skriver ”vänstertok ska bestämma” du inleder själv så är det förbundsmötet som antagit motionen, det är alltså inget som Thomas själv bestämt.
Jag var själv med på detta förbundsmöte och det var en lång debatt för denna motion, debatt med både förespråkare och motståndare, och efter två omröstningar så stod det klart att förbundsmötet beslutade bifalla motionen.
på förbundsmötet var vi om jag inte mins fel, 46 röstberättigade delegater från hela Sverige, så det är blandat med människor.
jag avslutar med att uppmana dig att själv skriva en motion till Pappers förbundsårsmöte som blir i april 2020 så kanske även den blir antagen.
mvh
Stefan Ekdahl
Pappers avd. 4 Fors
Utmärkt att kunna bli av med utfyllnadstiden iallafall. Ett vettigt skiftschema där du hinner få återhämtning mm går att konstruera. Men spolieras av att du ska ut och fullgöra utfyllnadstid mitt i återhämtningsperioderna samt att det är en stressfaktor att fylla utfyllnadstiden.