Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar om anställningstrygghet.
”Parterna har hittills inte kommit överens om någonting i sak”, står det i avsiktsförklaringen mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv. Avsiktsförklaringen är en överenskommelse om vad man ska fortsätta diskutera, när förhandlingarna tas upp igen den 1 augusti 2020. Tills dess ska tre arbetsgrupper utreda de centrala frågorna som parterna diskuterar:
- Regler för anställningsskydd
- Omställningssystemen
- A-kassan
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä hör till dem som länge försvarat förhandlingarna med arbetsgivarna mot dem som varit rädda att facket ska sälja ut anställningsskyddet. Han tycker att det är bra att avsiktsförklaringen finns på plats.
– Det är bra att den är offentlig, då kan folk läsa vad det handlar om. Sedan återstår det svåra och jobbiga förhandlingar.
Formuleringarna i avsiktsförklaringen har varit föremål för interna strider i LO, och lett till att fem förbund hoppat av förhandlingarna. Bestämmelserna om anställningsskyddet är mest känsliga. Det har funnits farhågor om att begreppet ”saklig grund” vid uppsägning skulle tas bort, men den formuleringen finns inte med i den slutliga avsiktsförklaringen. Det står att ett nytt regelverk inte ska innebära ”fri uppsägningsrätt” för arbetsgivarna.
Betyder det att saklig grund kommer att finnas kvar i framtiden?
– Saklig grund, det är personliga skäl och arbetsbrist. Det ser jag framför mig kommer att vara de grunder som ska finnas i framtiden. Man får naturligtvis titta på hur ska de reglerna vara utformade, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Han säger att fackets syfte är att öka tryggheten och tycker att det är bra att det står att tillsvidareanställningsformen ska stärkas och att det inte ska finnas någon fri uppsägningsrätt.
Formuleringar som arbetsgivaren har fått med handlar om att arbetsgivarens möjligheter att ha rätt bemanning ska öka och att förutsägbarheten ska öka för hur en anställning kan avslutas.
– De vill att vi går in och tittar på vad som menas med saklig grund. Att det blir tydligare när man får säga upp en person.
Det kan handla om frågor om vad som är personliga skäl, och om arbetsgivaren ska betala lön tills en tvist om uppsägning är löst.
– Vi får titta på det helt enkelt, säger han och betonar att det inte är något parterna är överens om.
Han är också nöjd med att omställningsstödet ska stärkas, både genom stöd till dem som blir arbetslösa och genom system för kompetensutveckling på arbetsplatsen.
En stor förändring – som skulle kräva omfattande lagändringar – handlar om a-kassan. Där ska en arbetsgrupp utreda om parterna kan ta över ansvaret från staten, något som facket vill.
– I dag är det så att facken administrerar a-kassan, men politikerna bestämmer reglerna. Vi vill bestämma själva hur det ska funka, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Han tycker att dagens a-kassa är för låg, och för beroende av vilka som har majoritet i riksdagen.
– Så här skulle a-kasseavgiften, som vilken avtalsfråga som helst, bli något man kan förhandla om i avtalsrörelsen.
Avsiktsförklaringen har föregåtts av en stor intern konflikt inom LO.
Det har funnits kritik som går ut på att några inom LO har rusat iväg på egen hand i förhandlingarna. Du har nämnts där. Vad svarar du på den kritiken?
– Jag delar inte bilden om alla inte har fått information om förhandlingarna och att det skulle skett i hemliga möten.
Förhandlingar om anställningsskyddet har pågått sedan 2017, på LO:s initiativ. Sedan dess har politikerna satt press på förhandlingarna med januariavtalets krav på tydligare undantag i Las.
De tre arbetsgrupperna ska arbeta fram till maj 2020 och komma med förslag. Förhandlingarna ska återupptas i augusti, och målet är att de ska vara klara i september.
Förhandlingarna kommer alltså att återupptas först efter LO-kongressen, då en ny ledning kommer att finnas på plats, vilket kan påverka utgångsläget.
