Åtta LO-förbund, Hamnarbetarförbundet, ST och tre nordiska transportfack. Svensk arbetsmarknad har troligtvis aldrig varit med om lika många sympatiåtgärder i en och samma konflikt.
– Det vi ser nu är helt unikt, säger strejkforskaren Christer Thörnqvist.
IF Metalls kamp för kollektivavtal på Tesla inleddes på allvar fredagen den 27 oktober. En minut över midnatt försattes företagets verkstäder i blockad. Sedan dess har sympatiåtgärderna följt på varandra.
50 dygn efter strejkens inledning har 12 förbund utöver IF Metall anslutit till konflikten. Inklusive tre nordiska transportarbetarförbund. Det är så gott som unikt i modern svensk arbetsmarknadshistoria, säger strejkforskaren Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid högskolan i Skövde.
– Toys R Us-konflikten på 90-talet är det enda som kommer i närheten. Men räknar du in de nordiska förbunden, då är den här konflikten mycket större. Då kommer Toys R Us i andra divisionen utan tvekan, säger han.
Svenska Transportarbetareförbundet var först ut med sympatiåtgärder när de varslade om blockad mot alla Tesla-bilar i svenska hamnar. Det fristående förbundet Hamnarbetarna följde, liksom en rad LO-förbund. Den 10 november anslöt ST som första tjänstemannaförbund när de tillsammans med Seko varslade om blockad mot all hantering av Teslas post.
– För att få ta till en sympatiåtgärd så måste förbundet ha någon slags beröring med Tesla. Men jag tror att det här kan sprida sig ytterligare, även till TCO- och Saco-förbund, säger Christer Thörnqvist.
Stora konflikter, som berört fler, har visserligen brutit ut förr. Det är just antalet sympatiåtgärder som gör att den nu pågående konflikten sticker ut, säger Christer Thörnqvist. Även under storkonflikten 1980, en av Sveriges största arbetsmarknadskonflikter genom tiderna, var många fackförbund inblandade.
– Men då handlade det inte om sympatiåtgärder. Utan då var alla berörda av primäråtgärderna. Så det vi ser nu är helt unikt.
Förra veckan spred sig konflikten över landsgränserna, när transportarbetare i Danmark, Norge och Finland varslade om bojkott mot Tesla i ländernas hamnar.
Kommunal är det senaste förbundet att ge sig in i konflikten. Under torsdagen varslade de om blockad mot all hantering av hushållsavfall på två av Teslas verkstäder.
Varför tar förbunden den här striden?
– Det här är en fråga som är ohyggligt viktig för de fackliga organisationerna. De är såklart rädda för en smittoeffekt, att om Tesla inte skriver på ett kollektivavtal så kan det sprida sig till andra företag. Vad gäller den fackliga sidan så kan de helt enkelt inte ge upp. De skulle i stort sett tappa sin funktion om de gav upp den här striden, säger Christer Thörnqvist.
– På samma sätt är Tesla väldigt rädda för att ge med sig. De vill ju i sin tur inte att motståndet ska sprida sig till andra länder inom EU.
Ett tecken på hur viktig frågan är för fackföreningsrörelsen är att Hamnarbetarförbundet och Transport nu tycks ha grävt ner stridsyxan, säger Christer Thörnqvist.
– Det är bara några år sedan som de var i en rasande konflikt mot varandra om vem som skulle ha kollektivavtalet i hamnarna. Men nu har de inga som helst problem med att ställa upp på samma typ av bojkotter.
Under konfliktens gång har de svenska konfliktreglerna hamnat i skottgluggen. Svenskt Näringsliv har uttryckt att de vill att rätten till sympatistrejker ses över. Och flera debattörer har önskat en så kallad proportionalitetsprincip, det vill säga att kraven för att få vidta sympatiåtgärder höjs.
– Från arbetsgivarhåll och från den politiska högerkanten hör man ibland att systemet är för generöst när det kommer till konflikter, att det är för lätt att ta till sympatiåtgärder. Men å andra sidan är systemet väldigt, väldigt långsamt. Förbunden måste varsla långt i förväg för att kunna utvidga en konflikt. Vi har inga franska förhållanden där det kan gå från noll till hundra på en dag, säger Christer Thörnqvist.
