December är högsäsong för Liljeholmens stearinfabrik i Oskarshamn.
Här tillverkas tusentals ton ljus varje år – från 11 gram lätta julgransljus till 3,6 kilo tunga påskljus.
Se alla bilderna från världens största stearinljusfabrik.
– Många brukar säga att de får en julkänsla när de kommer in här, säger processteknikern och huvudskyddsombudet Alexandra Hamn.
Det är den tredje december, på dagen tre veckor till julafton, och fabriken vid Östersjön i Oskarshamn luktar som vanligt av stearin.
– När man är här känner man inte av det, men efter en långledighet tänker man: ”Wow.” Barnen brukar ibland klaga på att jag luktar mycket av stearin, men vad ska jag göra? säger Alexandra Hamn.
”Stearin används framför allt i Norden”
Liljeholmens stearinfabrik säljer majoriteten av ljusen de tillverkar under hösten och vintern. Redan tidigt på året börjar de fylla på lagren för att klara av månaderna innan jul.
– Fram till januari säljs en del ljus. Sedan har konsumenterna fullt i lådorna, använder ljusen under våren och när mörkret faller i augusti kommer de på att det är dags att fylla på igen, säger Anna Lundqvist, vd på fabriken.
Företaget startades 1839 av Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta. På 1970-talet flyttade fabriken från Stockholm till Oskarshamn. Företaget är i dag världens största tillverkare av stearinljus.
– Stearin används framför allt i Norden. Vi är absolut inte världens största ljustillverkare. Vi är ganska små för att vara ljustillverkare. Men i stora delar av världen används paraffin, säger Anna Lundqvist.
Paraffin utvinns ur olja, medan stearin framställs av animaliskt fett från matproduktion – en restprodukt från livsmedelsindustrin.
Stearinet levereras av tankbilar flera gånger i veckan. Många av ljusen gjuts i ”karuseller”, stora runda maskiner fyllda med vekar på rulle.
”Alltid varit många kvinnor i tillverkningen”
I fabriken tillverkas stearinljus i helt olika storlekar. Alltifrån det lätta julgransljuset på 11 gram till det tunga påskljuset på 3,6 kilo.
Alla ljus görs inte i karusellerna, metoderna och mängden manuellt arbete varierar. Vissa tar längre tid, medan andra färdigställs i en rasande takt. Från en del av fabriken hörs ett smattrande ljud från maskinlinan som varje dag spottar ut värmeljus.
En sak är däremot återkommande: flera av ljusen har fått namn efter kvinnor. Birgittaljusen efter Heliga Birgitta och Christinaljusen efter Drottning Kristina.
– Det har alltid varit många kvinnor som jobbat i tillverkningen. Förr i tiden tillverkades ljusen främst under vinterhalvåret och kvinnor som jobbade i jordbruket under sommaren tog säsongsarbete i industrin på vintern. Liljeholmens har fortsatt den fina traditionen och namnger numera nya ljustyper med kvinnonamn, säger Anna Lundqvist.
Helena Malmström inspekterar kronljusen som passerar framför henne på bandet, tusentals varje dag.
– Jag kontrollerar att ljusen ser bra ut, att de inte har hål i sig eller några märken som de inte ska ha. Ibland mäter jag också ljusen och vekarna för att se att de har rätt längd, säger hon.
Totalt kommer 8000 ton stearinljus lämna fabriken i år. En något mindre mängd än tidigare år, då fabriken gjort uppemot 10 000 ton stearinljus.
Högsäsongen till trots, lågkonjunkturen har drabbat också Liljeholmens. Efterfrågan har sjunkit och företaget tvingats säga upp personal för första gången på många år. Efter årsskiftet, när de sista uppsägningarna gått igenom, arbetar närmare 50 i produktionen.
– Tyvärr, jag trivs jättebra, men jag har bara en månad kvar nu, säger Helena Malmström.
