Regeringen står fast vid alla punkter i förslaget till tuffare villkor och sänkt ersättning i a-kassan. Men den utlovade jobbgarantin dröjer.
– Vi har inte börjat med den än, erkände arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin efter måndagens möte med bland annat facket.
För en vecka sedan gällde det de kraftigt höjda egenavgifterna till a-kassan. Denna måndag handlade mötet om arbetslöshetsförsäkringens innehåll. Och det var inga gladare miner på de fackliga representanterna som kom ut ur regeringskansliet Rosenbad den här gången.
– Det förekommer ingen dialog alls, sa LO:s tredje vice ordförande Leif Håkansson och förutspådde kaos vid nyår, även för arbetslösa.
– Tidigare har man pratat om någon slags jobbgaranti. Nu finns bara en drivkraft kvar och det är hotet om fattigdom.
TCO:s ordförande Sture Nordh var så upprörd att han vägrade tro att förslagen kommer att bli verklighet första januari.
– Det går bara inte. Det kommer inte att fungera. Det är ogenomförbart. Regeringen måste backa. Den kan inte ta på sig ansvaret för konsekvenserna, sa Sture Nordh.
Men arbetsmarknadsministern avfärdar fackens kritik och oro:
– Jag förstår irritationen. Facken har snävare intressen. All respekt för det, men som regering måste vi se till helheten, förklarade Sven Otto Littorin.
Helheten är, som bekant, arbetslinjen. Eller att det ska vara olönsamt att inte jobba. I utkastet till regeringens proposition står det så här om dagens ersättningsnivå på 80 procent: ”De ekonomiska drivkrafterna att bryta arbetslösheten är därmed svaga.”
Efter årskiftet får den som är arbetslös 80 procent av inkomsten, eller högst 680 kronor om dagen, i högst 200 dagar. Efter det sänks nivån till 70 procent. Efter ytterligare hundra dagar blir nivån 65 procent, utom för arbetslösa med barn som får ytterligare 150 dagar.
De sänkta ersättningsnivåerna ska inte bara få arbetslösa att börja jobba. De ger även ett klirr i statskassan. Bara under nästa år beräknar regeringen att de sänkta nivåerna ska spara 2,7 miljarder kronor. Detta är utöver de 10 miljarder som de höjda egenavgifterna ska dra in.
I samband med att en arbetslös halkar ner på 65 procents ersättningsnivå var det meningen att en jobb- och utvecklingsgaranti skulle träda in. Men just den biten har regeringen inte hunnit med.
– Vi har haft mycket att göra, som Sven Otto Littorin sa under pressträffen.
– Någon gång under nästa år kommer ett förslag om jobbgaranti. Tanken är att det ska handla om personlig coaching.
Tanken är att dessa coacher ska frigöras från arbetsförmedlingarna när de slipper hanteringen med friåret. Men tills vidare får dagens aktivitetsgaranti duga, fast då alltså redan efter 300 dagars arbetslöshet.
Någon risk för att långtidsarbetslösa blir socialbidragstagare kan Sven Otto Littorin överhuvud taget inte se. Han tror stenhårt på att det blir så pass många nya jobb att människor slipper bli långtidsarbetslösa.
Att relationerna till facket blir lidande är han heller inte orolig över.
– Klart att det kommer att vara gnissligt ett tag, men det kommer att bli bra.
Förutom sänkta nivåer och snävare tidsgräns kommer arbetsvillkoret för att ha rätt till ersättning att skärpas. Den överhoppningsbara tiden kommer att minskas och möjligheten att kvalificera sig genom studier slopas. Likaså kommer beräkningen av normalarbetstiden att ändras.
