Små, små gruvarbetare i form av bakterier kan betyda en ljus framtid för gruvnäringen i norra Sverige. Flera nya gruvor kan komma att öppnas.
Mikroorganismerna käkar helt enkelt upp malmen och lämnar kvar metallerna, exempelvis guld, koppar och zink. Det innebär att smältverken blir överflödiga och att processen därmed blir miljövänligare än med dagens teknik.
– Bakterietekniken passar bra på småskaliga men rika fyndigheter, säger Anders Norberg, som ingår i styrgruppen för EU-projektet Biomine.
– Det finns ett exempel i Tasmanien, där metallen inte kunde utvinnas på vanligt sätt men där man satsat på bakterier.
I Europa har tekniken ännu inte börjat användas, men det är på gång. Och Sverige och Finland kan bli först.
Inget slutgiltigt beslut har ännu fattats, men först ut kan bli gruvan i Petiknäs utanför Boliden. Där skulle driften med den nya tekniken kunna vara i gång om 5–10 år.
På sikt tror Anders Norberg att fler gruvor kommer att öppnas.
– Och fler fyndigheter ger ju nya jobb. Samtidigt kanske andra läggs ner, så ännu vet vi inte om det blir fler jobb netto.
Nu jobbar forskarna intensivt med att få fram bakterier som klarar av det arktiska klimatet. Normalt ska det vara minst 15 grader varmt för att de ska bli verksamma, men forskarna har hittat organismer som kan jobba ner till fem plusgrader.
– Så även om det blir miljövänligt eftersom det inte sker några utsläpp kommer det ändå att gå åt en del energi för att hålla bakterierna vid liv i vårt klimat, säger Anders Norberg.


























































































































