Företag som utför tjänster i annat land måste följa värdlandets villkor. Det står klart sedan EU-parlamentet nu klubbat igenom ett tjänstedirektiv som inte hotar kollektivavtalet.
Inom den europeiska fackföreningsrörelsen drar man nu en stor kollektiv suck av lättnad. Det är facket, tillsammans med det socialistiska blocket i EU-parlamentet, som drivit frågan.
– I sak är tjänstedirektivet inte längre något problem, säger Lars Nyberg som är LO:s man i Europafacket.
– Det enda som skulle kunna bli ett problem är hur formuleringarna tolkas juridiskt i domstol. Men vi tyckte det var viktigare att få igenom det nya förslaget än att kräva tydligare formuleringar.
Kraven på formulering drivs nu vidare av vänstern och de gröna men har ingen majoritet i parlamentet.
Direktivet, som ska reglera handeln med tjänster inom EU, har väckt starka protester ända sedan det första förslaget presenterades av kommissionen för två år sedan. Till exempel samlade Europafacket 75 000 demonstranter i ett protesttåg.
Tjänstedirektivet var också en orsak till att franska folket röstade nej till en ny EU-grundlag, även om sakerna inte hänger ihop.
Orsaken till ilskan var den så kallade ursprungslandsprincipen. Det vill säga att ett tjänsteföretag skulle kunna göra jobb i ett annat land på sitt hemlands villkor. Ett polskt företag skulle kunna betala polska löner i Sverige och strunta i kollektivavtal.
Konflikten kring ett skolbygge i Vaxholm blev ett talande exempel och en viktig symbol.
Motståndet har varit hårt även i Europaparlamentet och kommissionen har tvingats att backa. Borta är nu ursprungslandsprincipen och på onsdagen röstades direktivet igenom av parlamentet.
Enligt Lars Nyberg, LO, kom avgörandet tidigare i år när det socialdemokratiska blocket i parlamentet fick med sig det block där svenska kristdemokrater och moderater ingår.
Men på Svenskt Näringsliv är besvikelsen stor. Direktivet gynnar inte handeln med tjänster, menar vd Urban Bäckström. I ett pressmeddelande säger han att direktivet lämnar alldeles för stort utrymme för länder som även i fortsättningen vill stänga ute utländska tjänsteföretag.
Innan året är slut väntas ministerrådet (EU-ländernas ministrar) godkänna förslaget. Efter det har medlemsländerna tre år på sig att föra in direktivet i lagen.


























































































































