Globaliseringen är ingen fara för de svenska lönerna. Bara industrins omställning hanteras rätt kommer vi även i fortsättningen att kunna ta ut reallöneökningar, hävdar Facken inom industrin i en ny rapport.
Ekonomer har hävdat att utflyttning av produktion till Östeuropa och Asien måste mötas med sänkta löner, längre arbetstider och försämrade arbetsförhållanden i övrigt.
Men Sverige ligger bra till, säger Facken inom industrin i sin rapport Globala arbetskraftskostnader, som presenterades i dag.
Arbetskraftskostnaden inom tillverkningsundustrin i Sverige var förra året 217 kronor per timme, vilket är lägre än de övriga nordiska länderna och ligger på genomsnitt i Västeuropa.
I de östeuropeiska länderna ligger arbetskraftskostnaden avsevärt mycket lägre, allra lägst i Bulgarien. Och i Kina ligger kostnaden på 7 kronor i timmen alltså bara en bråkdel av Sveriges.
Men relativt sett ökar kostnaderna betydligt mer i öst. Någon gång i framtiden kommer de kanske att komma upp i västs nivå.
– Om arbetsgivarna säger att globaliseringen innebär att vi måste försämra förhållandena i Sverige sätter facket foten i backen, säger Göran Nilsson, kanslichef på Facken inom industrin.
– Globaliseringen har gett oss högre utfall än andra. Vi har haft reallöneökningar under låginflationspolitiken det senaste decenniet och det finns förutsättningar för det även i framtiden.
Nyckeln heter omställning, säger Göran Nilsson.
– Vi måste satsa på omställningsförmågan för både anställda, kapital och branscher.
Fakta industriavtalet
• Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan fackförbund och arbetsgivarförbund. Det kom till 1997.
• De fackförbund som skrivit på avtalet samarbetar inom organet Facken inom industrin. De är LO-förbunden IF Metall, Pappers, Skogs- och Trä och Livs samt tjänstemannaförbunden Sif och Civilingenjörsförbundet. Grafikerna ingår som adjungerade i samarbetet.
• Industriavtalet innebär en reglerad förhandlingsordning där avsikten är parterna ska försöka undvika stridsåtgärder.
• Om parterna inte kommer överens kan så kallade ”opartiska ordförande” kallas in.


























































































































