Vanligaste orsaken till att IF Metallmedlemmar vill lämna facket är för hög avgift. En annan vanlig orsak är att de tycker att de inte har någon nytta av medlemskapet. Det visar en enkätundersökning som IF Metall gjort.
Under tidiga hösten anordnade IF Metall 198 träffar (IF Metallträffar) för främst fackligt aktiva och 136 arbetsplatsbesök (Dialogdagar). Deltagarna fick svara på en enkät från förbundet.
En av frågorna under IF Metallträffarna var vilket huvudmotiv medlemmar anger när de pratar om att gå ur förbundet. Hela 64 procent svarade att vanligaste argumentet var kostnaden. 38 procent angav att medlemmarna tyckte att de inte hade något nytta av anslutningen till förbundet.
Anders Ferbe, IF Metalls andre vice ordförande, är inte särskilt oroad.
– I nästan varje undersökning har vi fått samma svar. Så något annat skulle förvåna mig, säger han.
– Många uttrycker sig oreflekterat. Det här ska inte överdramatiseras. Medlemmar som verkligen gått ur förbundet har ofta gjort det av andra orsaker. De kan vara besvikna eller förbannade på det lokala facket.
Nu när a-kasseavgiften ska höjas, är ni inte mer oroliga för medlemstapp?
– Det finns betydande risk att människor slänger in handduken. Vi måste bli mer närvarande på arbetsplatserna och förklara att det är den borgerliga regeringen som skriver ut fakturan. Men det kan också vara så att folk blir förbannade och går med i facket.
En annan enkätfråga handlade om vad som är viktigast för att ge trygghet vid omställning i arbetslivet. Frågan ställdes både på IF Metallträffar och Dialogträffar.
Viktigast för medlemmarna var bättre arbetsmarknadsutbildning och möjligheter till omskolning. Också kompetensutveckling och höjt tak i a-kassan kom högt upp på listan.
Anders Ferbe kommenterar igen:
– Det överenstämmer med prioriteringarna i avtalsrörelsen. Industrins konkurrenssituation ställer krav på en högutbildad och kompetent arbetskraft.
Totalt fick IF Metall in 1 734 enkäter från IF Metallträffarna och 2 043 enkäter från Dialogdagarna. Under IF Metallträffarna svarade deltagarna på ett 30-tal frågor medan dialogdeltagarna svarade på nio frågor.
