I regeringens ekonomiska plan utlovas 140 000 nya jobb på två år. Det räcker inte för arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin som drar till med 200 000. Att det inte skulle lyckas tvivlar han inte en sekund på.
Dagens Arbete fick en halvtimme med den nye arbetsmarknadsministern samma dag som höstens första riktigt iskalla vindar drog in över Stockholm. Men på Sven Ottos Littorins rum var det varmt, nästan svettigt.
Ministern själv verkar näst intill euforisk över chansen han fått att hålla i det trollspö som ska få Sveriges arbetsmarknad att blomstra. Att han tror att det verkligen kommer att bli så, råder det ingen tvekan om.
Hur kan han vara så säker?
– Därför att den gamla vägen inte fungerat på tolv år. Det är därför vi fått mandatet.
Enligt Sven Otto Littorin (bilden) åt regeringen Persson inte bara upp maten på middagsbordet, den tog med sig tallrikar, bestick och bordsduk också. Det vill säga lämnade ett land med ”massarbetslöshet” efter sig.
– Det stora systemskiftet är redan genomfört och det var när socialdemokraterna övergav arbetslinjen och helt struntade i hur de nya jobben skulle komma, säger han.
Visserligen har arbetslösheten sedan ett år minskat och jobben ökat, men inte tillräckligt mycket, enligt Littorin.
– Vi vill göra mycket, mycket mer. Det räcker inte med att vi har en internationell högkonjunktur nu. Det är skruttigt att det inte kommit fler jobb än det gjort. Vi satsar på full sysselsättning.
Högeralliansens arbetslinje är välbekant vid det här laget: Det ska löna sig att arbeta. Omvänt: Det ska inte löna sig att vara arbetslös. Frågan är hur många som i dag är arbetslösa i onödan.
– Det har jag ingen aning om, säger Sven Otto Littorin.
– Men vi vet att det finns en arbetskraftsbrist i till exempel verkstadsindustrin. Det kanske inte är tillräckligt sexigt att jobba i verkstad. Unga vill hellre bli såpastjärnor.
– Det kan också vara av ekonomiska skäl. Systemen är väldigt generösa. Ibland är det inte lönsamt att ta ett jobb. Det tänker vi ändra på.
Lösningen är de nya jobben. Var de kommer att finnas är mer osäkert.
– Det är svårt att veta i förväg. Hade någon sagt att Nokia skulle bli en av världens största mobiltelefontillverkare när de fortfarande gjorde gummistövlar, hade alla gapflabbat.
Men största potentialen finns i tjänstesektorn. Exempelvis i städföretag, turismen och vården.
Att det slopade studerandevillkoret skulle skapa en stelnad arbetsmarknad avfärdar arbetsmarknadsministern helt.
– Klart man ska vidareutbilda sig om man är lågutbildad. Men det är inte säkert att a-kassan är lösningen på livets alla gåtor, säger han aningen irriterad.
Facket är rädd för att de hårda villkoren i a-kassan ska skapa nya låglönejobb. Men Littorin hävdar att han absolut inte vill att Sverige ska bli ett låglöneland. I stället ska man fortsätta satsa på spetskompetens och kompetensutveckling.
Svenska kollektivavtal ska gälla, likaså den svenska modellen där parterna träffar avtal utan statlig inblandning. Arbetsrätten vill han inte heller rucka på.
– Då blir det bara strejker och oro i stället. Det vinner ingen på.
Sven Otto Littorin ser ingen risk för ökade klassklyftor i moderaternas Sverige. Det är bara att bestämma sig för att det inte ska bli så, menar han.
– Den stora klyftan finns redan i dag och den är mellan dem som har jobb och inte har jobb.
Och där är intervjutiden ute. Sven Otto Littorin får därför aldrig chans att förklara hur den klyftan ska bli mindre efter nyår. Om nu inte alla arbetslösa verkligen får jobb, vill säga.
