Röran inom EU i frågan om nya arbetstidsregler kvarstår. Risken finns att svenska kollektivavtal från årsskiftet kommer att strida mot EU-reglerna.
I går misslyckades EU:s arbetsmarknadsministrar med att komma överens om nya arbetstidsregler. Som det är nu kan det finnas nationella undantag från EU:s gällande arbetstidsdirektiv, vilket är fallet exempelvis i svenska kollektivavtal.
I praktiken bryter nästan alla medlemsländer (23 av 25) mot dagens direktiv, och om det fortsätter kan dessa länder, inklusive Sverige, anmälas till EG-domstolen.
Det kompromissförslag som EU:s nuvarande ordförandeland Finland lagt och som röstades ner innebar bland annat möjlighet till undantag (opt-out) från reglerna om exempelvis högst 48 timmars arbetsvecka. Det har kritiserats hårt från fackligt håll.
”Går förslaget igenom försämras arbetstagarnas skydd mot långa och dåligt anpassade arbetstider”, skrev LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin och TCO-ordföranden Sture Nordh i en debattartikel nyligen.
En stor fråga gäller jourtider för bland annat läkare. Enligt EG-domstolen ska jourtid räknas som arbetstid, vilket skulle innebära väldiga konsekvenser för sjukvården.
Regler som berör industrin är till exempel krav på minst elva timmars vila mellan två skift och att nattskift inte får vara mer än åtta timmar långa om jobbet är fysiskt eller mentalt påfrestande. Det kan alltså innebära att tolvtimmarsskiften, som blivit mycket populära på många håll inom industrin, måste försvinna.
Hur det definitivt kommer att sluta efter gårdagens sammanbrott avgörs förmodligen när EU:s regeringschefer träffas på ett toppmöte i december.


























































































































