Låga löner smittar. Kanske kan lägre ingångslöner ge fler ungdomar jobb, men risken är stor att de blir kvar i låglöneyrken.
Så resonerar LO-ekonomerna i rapporten ”Vem vinner på sänkta löner?” som presenterades i dag.
Argumentet att sänkta minimilöner skulle vara ett sätt att skapa nya jobb har ofta framförts i debatten, borgerliga politiker som Maud Olofsson var inne på den linjen i valrörelsen.
Tanken är att man ska ta ett låglönejobb under en kort period i ungdomen, sedan kommer man in på den reguljära marknaden.
Men så fungerar det inte, menar LO-ekonomerna. Tvärtom visar det sig att utpräglade låglöneyrken har en medelålder på mellan 30 och 40 år och att de därmed utgör en låglönefälla för arbetare i alla åldrar.
På motsvarande sätt ger högre minimilöner effekt på hela branschen. Sverige ligger i topp i världen när det gäller nivån på lägstlöner (minimilöner). Vi har också lägst andel av arbetskraften i lågavlönade jobb.
– Det är lätt att säga att det är bättre att ha ett jobb med låg lön än inget jobb alls, säger LO:s chefsekonom Dan Andersson. Men även om man är 22 år måste man ha möjlighet att bilda familj.
I morgon kommer flera arbetsgivarorganisationer inom industrin med sina bud i avtalsförhandlingarna. LO-sidan har förberett sig med argument inför eventuella propåer om sänkta ingångslöner.


























































































































