Facket klarar inte att höja lönerna. Därför måste vi få en lagstiftning om minimilöner. Det säger Michael Sommer, ordförande i tyska LO, DGB. Vid Europafackets kongress i Sevilla försöker DGB få stöd för sin linje. Men svenska LO säger nej.
Parollen för kongressen är ”Vi är på offensiven”. Högre minimilöner är ett av målen. Alla är inte överens om hur detta ska gå till. Frågan diskuteras på den nu pågående kongressen med delegater från 36 länder. Tillsammans representerar de 60 miljoner löntagare.
Tyska DGB vill att Europafacket i sitt handlingsprogram skriver in behovet av lagstadgade minimilöner. I styrelsens förslag till kongressdokument fanns också detta krav med, men togs bort.
Svenska LO fick styrelsen att i stället säga: Högre minimilöner behövs, men det är upp till facken i varje land att avgöra om löner ska bestämmas i kollektivavtal eller om det behövs lagstiftning.
Generalsekreteraren John Monks har vädjat till kongressombuden att inte kritisera DGB:s eller svenska LO:s olika uppfattning om minimilöner. Han vill att kongressen ska visa enighet inför den kampanj Europafacket nu drar igång för högre minimilöner.
Michael Sommer säger att kollektivavtal är bra. Men att lagstiftning är nödvändigt för att ändra på svältlönerna som miljontals europeiska löntagare har.
– I Tyskland är det allt fler arbetsgivare som vägrar att skriva på kollektivavtal. Allt fler löntagare arbetar för löner under existensminimum. Vi kan inte avtalsvägen hjälpa dem. På sikt pressar detta ned lönerna även för dem som har löner enligt avtal, förklarar han.
Michael Sommer hoppas på stöd från kongressen för DGB:s krav. I 21 av EU:s 27 medlemsländer regleras redan löner genom lagstiftning, antingen genom att avtal upphöjs till lag eller som lag om minimilön.
DGB hoppas att Tyskland blir nästa EU-land som inför sådan lagstiftning.
– Vi har stöd av socialdemokraterna. Men kristdemokraterna och arbetsgivarna säger nej. De menar att detta blir för dyrt för företagen eftersom höjda minimilöner också pressar upp andras löner, säger Michael Sommer.
Den nyvalda ordföranden i Europafacket, Wanja Lundby-Wedin, försöker nu undvika splittring och öppet gräl om minimilönerna.
– Vi måste visa förståelse för tyska DGB:s situation. Det viktiga är att minimilönerna höjs i hela Europa. Men Europafacket kan inte slå fast hur detta ska gå till eller att lagstiftning är den bästa vägen, säger hon.
Stefan Löfven, ordförande i IF Metall, är också med vid kongressen. Han säger att lagstiftning om löner känns helt främmande för honom.
– Visst har jag förståelse för DGB:s utsatta läge. Men nyckelfrågan är hur många medlemmar facket har. Det är där vi ska sätta in stöten. Genom att värva fler medlemmar bli facket starkare och då klarar vi av att höja lönerna avtalsvägen, säger han.
Sverige är en stormakt inom Europafacket. Flera talare nämner med beundran och avundsjuka den svenska modellen, med flest fackligt organiserade i Europa och kollektivavtal som täcker nästan hela arbetsmarknaden.
– Men risken finns att vi kan hamna i samma läge som de tyska facken. Svenskt Näringsliv försöker underminera kollektivavtalen och den borgerliga regeringen försöker försvaga facken. Försämringen av a-kassan är ett tydligt exempel på att regeringen vill pressa lönerna och att vi ska tappa medlemmar, säger Stefan Löfven.























































































































