Kurt Junesjö, arbetsrättsexpert som tidigare arbetat för LO-TCO Rättsskydd, talar om en ny trend på svensk arbetsmarknad:
– Tidigare har det varit självklart för arbetsgivarna att respektera lagda stridsåtgärder, men nu ser vi flera exempel på hur den traditionen håller på att urholkas.
Efter tragedin i Ådalen 1931, då fem personer sköts ihjäl av militär när de protesterade mot strejkbrytare, satte sig arbetsgivare och fackföreningar ner vid förhandlingsbordet för att komma överens om gemensamma spelregler på arbetsmarknaden.
Resultatet blev Saltsjöbadsavtalet 1938.
– Avtalet innebar att det blev självklart för arbetare att ställa sig neutrala vid konflikter. Man ska inte behöva befatta sig med de strejkandes arbetsuppgifter, säger Kurt Junesjö.
Den som inte är med i facket ska enligt andan i avtalet kunna välja om han eller hon ska delta i strejken. Hittills har det nästan alltid varit självklart att lägga ned arbetet.
– Den som brutit mot det har brännmärkts, konstaterar Kurt Junesjö.
Men på senare år har det enligt Junesjö blivit vanligare att arbetsgivarna försöker förmå anställda som inte är med i facket att utföra arbete under konflikter.
– Det är fortfarande inte normalt, men den gamla andan har helt klart luckrats upp, säger han.
