Strejker handlar allt oftare om arbetsvillkor. Det trenden finns i många länder under de senaste decennierna, säger arbetslivsforskaren Christer Thörnqvist till Ekot.
Konflikten inom SAS ett exempel på en konflikt som framförallt kom att handla om arbetsvillkor snarare än höjda löner. Grafikernas pågående konflikt med arbetsgivarna är ett annat exempel.
Om strejkerna på 1970- och 80-talen framförallt handlade om höjda löner så är det alltså arbetsvillkoren som leder till konflikter i dagens avtalsrörelser, och det gäller särskilt servicesektorn.
Och att de inte går att lösa utan strejk beror till stor del på att bättre arbetsvillkor hänger samman med högre kostnader för företagen, enligt Christer Thörnqvist. Det enda sättet att minska riskerna för återkommande konflikter är att öka förståelsen för att exempelvis service kostar.
– Det handlar ju väldigt mycket om den mentalitet, eller den inställning till rationaliseringar som har spritt sig. Man försöker rationalisera serviceverksamhet på samma sätt som man en gång i tiden rationaliserade varuproduktion, säger Christer Thörnqvist.
Om facket vinner eller förlorar på att arbetsvillkoren allt mer hamnar i centrum är svårt att säga, enligt Christer Thörnqvist.























































































































