En tuff jargong och gamla mansideal gör att gruvarbetarna i Kiruna och Malmberget utsätter sig för onödiga risker i sitt arbete. Det visar en forskningsrapport gjord tillsammans med LKAB, som har fått gruvfacket att ilskna till.
När alltfler kvinnor lämnade gruvan ville LKAB ta reda på om arbetsplatsattityder kunde vara en förklaring till att den kvinnliga minoriteten blev allt mindre. Projektet har pågått i två års tid och 20 gruvarbetare har deltagit i diskussioner om attityderna på arbetsplatsen.
– Vi har tittat på betydelsen av kultur både när det gäller trivsel, jämställdhetsarbete och i viss mån risktagande på arbetsplatser, säger Eira Andersson, som lett projektet och är doktorand i arbetsvetenskap vid Luleå Tekniska universitet.
Hon ville se hur yrkesidentiteten förändrats i takt med att gruvindustrin moderniserats med ny teknik, nytt säkerhetstänk och ambitiösare jämställdhetsmål. Det visade sig att traditionella mansideal fortfarande till viss del lever kvar.
– Det finns problem ute på arbetsplatserna i vissa situationer. Man tar till muskelkraft istället för att använda de nya hjälpmedel som finns. Man peppar varandra att ta i och säger ”kom igen nu, vi har alltid klarat det här förut”, säger Eira Andersson.
– Har man då otur i nästa steg kan det leda till onödiga belastningsskador, eller en olycka om oturen är framme.
Men i gruvfacket i Kiruna anser man att det finns mycket större arbetsmiljöproblem än machoattityder.
– Jag förstår inte att arbetsgivaren sätter fokus på det här, när alla vet att det riktigt allvarliga problemet är fallande sten, säger Harry Rantakyrö, klubbordförande.
Bara förra året inträffade 120 olyckor med nyanställda gruvarbetare. De fick bristfällig utbildning, anser Harry Rantakyrö.
– De måste få en introduktion innan de skickar ut unga människor rätt ut i berget. Det är livsfarligt och macho om någonting – från arbetsgivarens sida.
Eira Andersson är förvånad över fackets reaktion och tror det delvis handlar om en missuppfattning.
– Vi säger inte att attityderna här orsakar fler arbetsplatsolyckor, men vill undersöka om det finns ett samband någonstans. Det viktiga är att det finns en diskussion kring jargong och beteenden i gruvarbetet som även innebär en reflektion kring könsroller, säger hon.
Harry Rantakyrö medger att det kan finnas vissa attitydproblem.
– Men gruvarbete är fortfarande ett jobb där man måste använda musklerna.
Berit Nilsson är personalspecialist på LKAB och har länge varit jämställdhetsansvarig på företaget. Hon säger att jämställdhetsprojektet inte bedrivs på bekostnad av någon annan arbetsmiljöfråga.
– Det är viktigt att vi bedriver förbättrings- och utvecklingsarbete inom många olika områden, även inom arbetsmiljö men också när det gäller jämställdhet, säger hon.
Studien har resulterat i ett arbetsmaterial som nu ska bli ett underlag för diskussioner för att få till stånd en jämnare könsfördelning på företaget.























































































































