Sjukskrivna som fortfarande inte kan jobba efter ett år, får sin ersättning sänkt med 75 procent. Men dom det är särskilt synd om ska få behålla 80-procentsnivån. Inkonsekvent och orättvist, anser de medicinska experterna på Karolinska.
– Det är kanske inte helt glasklart direkt, säger Mattias Lundbäck, politiskt sakkunnig hos socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.
Går regeringens förslag igenom införs i sommar en bortre gräns i sjukersättningen. Efter ett års sjukskrivning ska ersättningen upphöra. De som fortfarande inte anses kunna arbeta kan få förlängd sjukpenning, dock max i 18 månader. Ersättningen sänks till 75 procent, ett förslag det har varit hård politisk strid om, även inom den borgerliga regeringen.
Regeringens huvudargument är att sänkt ersättning är en drivkraft för att få fler i arbete. Samtidigt föreslår man att vissa sjukdomar ska medge en fortsatt hög ersättningsnivå. Det gäller ”allvarligare sjukdomar av livshotande karaktär”, skriver regeringen i sitt förslag och tar tumörsjukdomar och nervsjukdomen ALS som exempel.
”Synnerligen problematiskt”, tycker Karolinska universitetssjukhuset i sitt remissvar och varnar för att det kan leda till ”uppslitande diskussioner mellan patienter” att gradera sjukdomar på det sätt som regeringen vill. Av rättviseskäl bör förslaget skrotas, anser professorerna på KI.
– Det handlar om en grupp människor som inte har långt kvar att leva, säger Mattias Lundbäck, politiskt sakkunnig.
Men de som får sin ersättning sänkt till 75 procent anses ju också sakna arbetsförmåga?
– Ja för tillfället ja, men de kan ju få tillbaka den.
Det är mer synd om den andra gruppen?
– Ja, dels av humanitära skäl. Men också att de kanske inte kommer tillbaka till arbetsmarknaden eftersom de kanske inte lever så länge till, säger Mattias Lundbäck och påpekar att det är en svår fråga.
På den här punkten är det inte osannolikt att regeringen lyssnar på kritiken.
– Det är inte säkert att det är optimalt att ha en lista på diagnoser. Vi får ta tag i det här när alla remissvar har kommit in. Kanske vore det bättre att ha en formulering om ”synnerliga skäl” för att inte alltför många ska komma ifråga, säger Mattias Lundbäck.
Vissa undantag måste dock kunna göras för en liten grupp, påpekar han.
– Man måste kunna ta hänsyn till enskilda fall.























































































































