Den påstådda virkesbristen är ett tungt skäl för halvstatliga Setra att lägga ner sitt sågverk på Seskarö i norra Norrbotten. Länets landshövding Per-Ola Eriksson tror inte på de beräkningar som ligger till grund för beslutet.
– Jag vill ta fram hur virkesbalansen ser ut och hur virkesströmmarna går. Det får löntagarkonsulten hjälpa oss med.
– På goda grunder misstänker jag att strömmarna går lite annorlunda än vad man officiellt redovisar. Jag är ju från bygden, så jag ser var skogen finns och vart virket går.
Hans mål är inte i första hand att driva Seskarösågen vidare med samma kapacitet som i dag, utan med lägre kvantitet och långt gående vidareförädling av virket. Det finns livskraft och kompetens på ön, anser han.
Per-Ola Erikssons roll är känslig. Som landshövding är han statens man, underställd regeringen, men också länets man som ska värna invånarnas intressen.
– Det är ingen som har bett oss på länsstyrelsen att engagera oss i Seskarö, det har vi beslutat själva. Man får gilla läget, jag slåss för länet.
Beslutet om nedläggning presenterades på Luciadagens morgon. Sågverksarbetarna på Seskarö fick julklappar och nedläggningsbesked inom någon timme.
Landshövdingen hade hört om nedläggningen genom ett rykte. Han ringde ledningen för Setra och Sveaskogs ordförande Bo Dockered. Båda bedyrade att inga beslut var fattade. En dryg vecka senare kom beskedet.
– Det är inte så det går till när man ska hantera viktiga frågor, säger Per-Ola Eriksson.
Bo Dockered, ordförande i statliga Sveaskog som äger hälften av Setra, säger till Sia att Setra har vidtagit rätt åtgärd i Seskarö:
– Man tar hand om personalen på ett väldigt bra sätt. Det är ett uttryck för en strukturomvandling som jag tror man får se mycket av i sågverksindustrin. De flesta jobben blir kvar i Norrbotten.























































































































