Det fanns en tid när de praktiska eleverna kunde gå direkt ut i jobb. Men den bransch som tidigare tog emot dem med öppna armar är inte längre intresserad.
– Ibland känns det som att man säger att ”ni i industrin får ta hand om det som ingen annan ville ha”. Men så är inte en global industri organiserad i dag, säger Johan Ancker på Teknikföretagen.
Det var arbetsgivare och fack som drev fram det nya mer teoretiska gymnasiet. De hävdade att arbetsmarknaden krävde en bredare kompetens. Det gör de fortfarande.
– Konkurrensen är sådan att vi behöver välutbildade montörer. De ska kunna hantera anvisningar på engelska och skriva rapporter till produktionsplaneringen, säger Johan Ancker som är kompetensansvarig på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen.
Arbetsgivarna håller fast vid att yrkeseleverna ska läsa kärnämnen. Men de måste integreras bättre. Sanningen är att industrin vill ha en annan typ av elever i dag.
– Det har vi väl alltid velat, men vi är mer tydliga med det i dag, säger Johan Ancker.
Framtidens anställda vill industrin helst rekrytera från teknikcollege, en gymnasieutbildning på frammarsch som liknar det tekniska programmet och kan avslutas med en civilingenjörsexamen på högskola.
Utbildningen stöds även av LO, som dock fortfarande vill värna det gamla industriprogrammet. Industriarbetsgivarna ställer ibland för hårda krav, anser Ulla Lindqvist, andre vice ordförande för LO.
– De utgår inte ifrån att industriprogrammet är ett yrkesförberedande program och att de ska lära sig på arbetsplatsen också. Där tar arbetsgivarna inte sitt ansvar, säger hon.
LO vill behålla kärnämnena på yrkesprogrammen, men är positiva till regeringens planer på en lärlingsutbildning. Den sågas däremot av industrin, som tycker att eleverna kan för lite.
– Lärlingsutbildning är inte svaret på industrins behov. Det kan möjligen vara en lösning på skolans problem, säger Johan Ancker.























































































































