Satsningen på teoretiska ämnen på yrkesprogrammen ledde till att arbetarbarnen slogs ut. En av tre industrielever lämnar gymnasiet utan slutbetyg och det blev inte fler som läste vidare, visar en granskning som gjorts av Dagens Arbete och Skolvärlden.
När gymnasiet reformerades i början av 90-talet blev de tvååriga yrkesprogrammen treåriga. Nu skulle även eleverna på de praktiska programmen få högskolebehörighet och för det krävdes att de läste samma kärnämnen som eleverna på de teoretiska programmen.
Socialdemokraternas mål var att göra gymnasiet mer jämlikt. Men i stället skapade det större sociala skillnader och tusentals elever lämnade gymnasiet med ett ofullständigt slutbetyg.
Skolverkets statistik visar att var tredje industrielev går ut gymnasiet utan godkänt slutbetyg. Det är en utslagning som politikerna inte längre kan blunda för, anser Jonas Olofsson, docent i ekonomisk historia som forskat om den svenska yrkesutbildningen.
– Den viktigaste förklaringen är teoretiseringen av yrkesprogrammen, säger han.
Samtidigt misslyckades socialdemokraterna med sin ambition att få fler yrkeselever att gå vidare till högskolorna. Dagens Arbete har tillsammans med Skolvärlden granskat hur många yrkeselever som läste vidare efter de tvååriga yrkeslinjerna på 80-talet, jämfört med de elever som gått ut de nya treåriga yrkesprogrammen från 1997 till 2003.
Siffrorna visar att skillnaden är marginell. Av de yrkeselever som gick ut mellan 1981 och 1991 hade i snitt 14,6 procent läst vidare inom tio år efter utbildningen. Det är alltså elever som först var tvungna att läsa in högskolebehörigheten på komvux eller folkhögskola. För dem som gick ut under det nya gymnasiets första sju år har i snitt 16,7 procent läst vidare*.
Men då ska man ha i åtanke att siffrorna bara omfattar de elever som klarat gymnasiet och fått ett slutbetyg. Av den totala andelen elever som börjat på yrkesprogrammen, är det en ännu mindre andel som tagit sig till högskolan. Trots att de nya gymnasieprogrammen gav en grundläggande högskolebehörighet, blev det alltså inte fler som gick vidare till högre studier.
En förklaring till att så många yrkeselever misslyckas på gymnasiet är att de teoretiska ämnena inte anpassats till yrkesinriktningen. En annan att de elever som söker sig till de praktiska programmen har blivit svagare.
Läs hela artikeln Sveket mot yrkeseleverna.
* Fotnot: I beräkningen ingår inte medieprogrammet och det estetiska programmet eftersom dessa i praktiken är studieförberedande.























































































































