Det var fel av en tysk delstat att kräva löner enligt kollektivavtal av en byggentreprenör. Det avgjorde EG-domstolen i dag i en dom som har kopplingar till den tidigare Lavaldomen (även kallad Vaxholmsdomen).
Domen gäller ett fängelsebygge till vilket delstaten anlitat en polsk entreprenör. När myndigheten fick reda på att de polska arbetarna fick löner som motsvarade mindre än hälften av lönerna enligt det lokala avtalet sa delstaten upp kontraktet.
I Niedersachsen finns det en lag som säger att entreprenörer ska betala minst de löner som gäller i kollektivavtalet på orten.
Men EG-domstolen underkänner lagen.
Domen innehåller, precis som Lavaldomen (även kallad Vaxholmsdomen) domstolens tolkning av EU:s utstationeringsdirektiv. Direktivet säger att utländska arbetare har rätt till en lön som motsvarar minst landets lagstadgade minimilön.
I det här fallet, menar domstolen, var det inte fråga om minimilöner och delstatens krav på löner enligt det lokala kollektivavtalet stred mot EG-rätten.
Utfallet har ingen direkt betydelse för svenska förhållanden, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Men hon ser orosmoln:
– Domen leder till en osund konkurrens mellan företagen och på sikt till försämrade löner och anställningsvillkor för löntagare. Detta är helt i strid med vad som sägs i EG-fördraget. Syftet med unionen är att förbättra levnadsvillkoren och att harmoniseringen av arbetsvillkor i Europa ska ske uppåt, inte nedåt.























































































































