Industrin och industriarbetet kommer även i framtiden att vara Sveriges ryggrad. De som förutspår industrins snara död är helt snett ute. Så kan man sammanfatta det seminarium som IF Metall och Pappers arrangerade i Visby på måndagen.
”Vi lever i tjänstesamhället – industrin är på väg att dö.” Så brukar det ofta låta i debatten. Men deltagarna i Almedals-seminariet ”Industriarbetet – vad väntar runt hörnet?” hade en helt annan uppfattning:
– Antalet anställda inom industrin har varit i stort sett oförändrat i 30 år och kommer att fortsätta vara det bara industrin ser till att utbilda sin personal ordentligt, sa Henry Ohlsson, professor vid Uppsala universitet.
Fackliga företrädare och branschfolk instämde:
– Industrins betydelse för svensk ekonomi ökar. Utbildning är den mest centrala frågan. I dag är det inom vissa sektorer svårt att få tag i rätt folk, det vill säga folk med rätt utbildning, sa Elisabeth Nilsson, vd för branschorganisationen Jernkontoret.
Monika Theodorsson, avdelningsordförande för IF Metall i Trollhättan, slog ett slag för industrins anställda:
– Industrin har en arbetsstyrka som är väldigt engagerad och entusiastisk, som vill utveckla och förnya. Arbetsgivare och samhälle måste ta till vara den fördelen. Hoppa på tåget nu, det håller inte längre att bara prata, sa Monika Theodorsson.
Och förbundsordföranden Stefan Löfven fyllde på:
– Framtidens Sverige behöver verkligen industriproduktion. Politiker som tror att tjänstesamhället är framtiden, dom är verkligen snett ute.
– Skolan har en mycket viktig uppgift, att se till att ungdomar får en yrkesutbildning. I dag slussas många in på utbildningar som leder rätt in i arbetslöshet, sa Stefan Löfven.
Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg vände sig mot uppfattningen att det är synd att industriarbetarnas barn inte går i föräldrarnas fotspår:
– Ur ett klassperspektiv är det väl bra om arbetarbarn vill bli skådespelare eller musiker. Men självklart kommer industrin att finnas kvar.
– Vi måste dock se till att industrijobben blir bättre, att framför allt arbetsmiljön förbättras. Så länge folk får sätta livet till i industrin, kan det vara svårt att övertyga unga om att gå dit, sa Jan-Henrik Sandberg.























































































































