– Tvivlar inte ett ögonblick på att vi kan bli bättre. Det säger Magnus Pettersson på Södra, apropå kritik från Skogs- och Träfacket mot gifthanteringen och arbetsmiljön i skogen.
Arbetet med återbeskogning utförs i regel av arbetskraft från Baltikum och öststaterna. De har oftast ingen rastkoja, det brister i skyddsutrustningen, de har heller inga skyddsblad på sitt hemspråk om gifterna som plantorna sprutas med.
– De vet i regel inte vad de håller på med, summerar det regionala skyddsombudet Ove Gustafsson från Skogs- och Träfackets Ljungbyavdelning.
Han har synat planteringar i södra Sverige och tycker att det är mer regel än undantag att arbetsmiljön inte sköts korrekt.
Skogsbolagen skjuter ifrån sig ansvaret på sina underentreprenörer, de som åtagit sig arbetet. Men underentreprenörerna använder sig i sin tur av underentreprenörer. På det viset kan både Södra och skogsbolagets underentreprenörer vara certifierade.
De har alltså papper på att de sköter sig medan arbetarna i skogen, allmänheten och miljöorganisationerna i praktiken blir lurade.
I vart fall följs inte regelverket kring insekticiderna, konstaterar skyddsombudet Ove Gustafsson.
Ove Gustafssons erfarenheter delas av övriga regionala skyddsombud i Skogs- och Träfacket. Nu fortsätter han att syna andra skogsbolags planteringsarbete.
– Kritiken är väldigt allvarlig, konstaterar Magnus Pettersson. Han svarar tillfället som skogsskötselansvarig i Södra. Och tillägger:
– Vi är angelägna om att följa de regler som finns och har en formell hantering av avvikelser. Dvs, vi vet hur vi ska åtgärda felen. Syftet är att försäkra oss om att det sker en långsiktig förbättring.
– Kom med kritik så bättrar vi oss, lovar han.























































































































