NätverkSkyddsombud från olika fackförbund i Dalarna, Gävleborg och Blekinge har bildat nätverk på Facebook.– Du kan känna dig väldigt ensam som skyddsombud, säger Håkan Hansson.
Utbildning för bättre arbetsmiljö
- Bam, bättre arbetsmiljö, är en studiecirkel producerad av Prevent, som är en samarbetsorganisation där Svenskt Näringsliv, LO och TCO är huvudmän.
- Bam vänder sig till chefer, arbetsledare, skyddsombud och andra fackliga företrädare – alla som utifrån sin funktion i arbetslivet behöver kunskap om hur arbetsmiljöfrågor ska hanteras.
- Studiecirkeln handlar om vem som har ansvaret för arbetsmiljön, samverkan, chefers respektive skyddsombuds olika roller, skyddskommittéer, företagshälsovård, rapportering av tillbud och arbetsskador, arbetsmiljölagen och rättstillämpning, med mera.
Regionala skyddsombud
- Enligt arbetsmiljölagen ska skyddsombud utses på arbetsplatser med minst fem anställda. De ska företräda både ordinarie och inhyrd personal och utses av det lokala facket. Saknas facklig organisation kan arbetstagarna utse ett skyddsombud direkt.
- En facklig lokalavdelning kan utse ett skyddsombud för ett arbetsställe där den fackliga organisationen har minst en medlem. Ett sådant skyddsombud kallas för regionalt skyddsombud (RSO).
- Man kan utse ett regionalt skyddsombud för ett arbetsställe även om det finns skyddsombud, däremot inte om där finns skyddskommitté. Regionalt skyddsombud kan utses för en hur liten grupp av arbetsställen som helst.
Håkan Hansson är regionalt skyddsombud (RSO) för IF Metall avdelning 10 i Dalarna. Där träffar Dagens Arbete honom och några andra regionala skyddsombud för att diskutera tvärfackligt samarbete.
Håkan har tillsammans med Micke Hallén i flera år lett studiecirkeln Bättre Arbetsmiljö – i dagligt tal Bam.
– Vi utbildade 80–100 skyddsombud per år. Men det märktes snart att luften gick ur en del. De kom till sina arbetsplatser nyutbildade och entusiastiska men upplevde efter en tid i stället att uppdraget som skyddsombud blev ett ok. Därför började vi spåna på olika sätt att hålla dem varma, berättar Håkan.
– Många är skyddsombud på små arbetsplatser. Där kan det bli ett problem att inte ha kontakt med omvärlden, konstaterar Micke.
Därför startade de på våren 2010 Bam-nätverket Dalarna på Facebook. Medlemmarna kommer, precis som deltagarna i studiecirklarna, från olika fackförbund: IF Metall, GS-Facket, Handels, Seko, Fastighetsanställda och Musikförbundet. Därefter följde Bam-nätverket i Gävleborg och sedan har även Bam-nätverket i Blekinge tillkommit, alla med samma tvärfackliga inriktning. Men även utomstående intresserade är välkomna.
Bam-nätverkens Facebooksidor innehåller tips om exempelvis forskningsrapporter, olyckor, domar, fackliga och politiska debattinlägg, information om nya regler. Det kan vara ganska detaljerat – sedan gränsvärden för vibrationer diskuterats på en skyddsombudskonferens lades exempelvis en länk ut till en databas med regler, forskning med mera i ämnet.
Ibland tas konkreta fall upp. Då är det inte ovanligt att frågeställaren ombeds att höra av sig direkt på mejl eller telefon, eftersom uppgifter och omdömen om personer och företag inte alltid är lämpliga att diskutera offentligt.
– Det fanns redan mejlgrupper bland studiecirkeldeltagarna innan vi drog igång Bam, och det utvecklas nya hela tiden, säger Håkan.
Bam-nätverken har fler samarbetsformer. I mars 2012 anordnades en stor skyddsombudskonferens på Galaxen i Borlänge som fick stort genomslag och ledde till kontakter med många nya intresserade.
I år hoppas man på en ny succé – på skyddsombudens dag, onsdagen den 23 oktober, anordnas en konferens i Borlänge med föreläsningar, seminarier, utställningar, arbetsmiljödebatt och underhållning.
Ett återkommande ord i diskussionen är tvärfackligt. Och det gäller även samarbete som går längre än vad som nu är möjligt:
– En vision jag har är att när exempelvis GS-facket tappar ett regionalt skyddsombud, ska vi i andra förbund kunna lånas ut dit, säger Knagg Linda Eriksson, IF Metall, och får medhåll av Einar Wängmark, GS-Facket:
– I grund och botten är ju skyddsfrågorna gemensamma. Med hjälp av våra nätverk skulle vi också kunna utnyttja varandras specialkunskaper bättre, det kan gälla kemikalier och biologiska hälsorisker, psykosocial arbetsmiljö, truckar eller buller.
– Alla är vi ju med i LO och alla förbund har sina blinda fläckar som vi andra kan fylla i. Vi måste komma ur den här boxen i förbundstänkandet, kunna lyfta huvudet över kanten, understryker Håkan.
– Jag vet flera industriområden där det ligger småföretag bredvid varandra men där klubbarna inte pratar med varandra – vilket däremot arbetsgivarna gör!
Alla understryker hur man som regionalt skyddsombud är väldigt nära medlemmarna, ofta på arbetsplatser där man är den enda fackliga kontakten. Därför handlar detta om att utveckla stödet till de regionala skyddsombudens arbete om förtroendet för facket som helhet.
