Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Stark kritik mot Laboraskolan i ny rapport

DA granskar PlymouthbrödernaI en ny rapport riktar Skolinspektionen stark kritik mot Laboraskolan. Eleverna får inte lära sig att tänka kritiskt, lärarna saknar kompetens och ger inte allsidig undervisning. Yrkes- och studievägledningen är nästan obefintlig.

I maj i år gjorde Skolinspektionen en flera dagar lång tillsyn på Plymouthbrödernas friskola Laboraskolan.

Enligt rapporten är undervisningen inte allsidig. Lärarna undviker att diskutera områden där elevernas bakgrund och uppfattning skiljer sig från samhället i övrigt.

– Eleverna får inte stöd att utveckla sitt kritiska tänkande, säger Ulrika Palm, undervisningsråd på Skolinspektionen.

Eleverna har också begränsade möjligheter att själv söka information på internet. Internet finns på skolan men enligt lärarna är styrelsen tydlig med att reglerna om begränsad användning av internet ska följas.

Skolinspektionen menar att de begränsningarna som finns gör att skolan har svårt att nå läroplanens mål om allsidig undervisning.

”Lärarna verkar inte i tillräcklig grad för att i undervisningen vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram”, skriver Skolinspektionen i sin tillsynsrapport.

Laboraskolan driver både grundskola och gymnasium i Långaryd. I stort sett samtliga elever går vidare till det egna gymnasiet. Skolinspektionen konstaterar att eleverna inte får någon information om att det är möjligt att söka till andra gymnasier än det egna.

– Studie- och yrkesvägledningen är under all kritik, säger Ulrika Palm.

Eleverna på Laboraskolan har bra betyg men Skolinspektionen pekar på att det finns risk att skolans bedömning inte är densamma som elevernas verkliga kunskaper. Anledningen till det är att en stor del av lärarna saknar pedagogisk utbildning och att många lärare undervisar i ämnen de saknar utbildning för. Som en förklaring uppger rektorn att det kan leda till negativ publicitet om skolan annonserar efter lärare hela tiden.

Under sitt besök på skolan konstaterade Skolinspektionen att det är stora skillnader mellan pojkar och flickor och att skolan inte arbetar aktivt för att motverka traditionella könsroller. Under inspektionen svarade flickorna aldrig på frågor om de inte blev direkt tilltalade. När de pratade avbröts de ofta av pojkarna.

– Laboraskolan har flera brister som äventyrar elevernas rätt till god utbildning. Styrelsen måste därför säkra att alla elever verkligen får den utbildning de har rätt till enligt skollagen, säger Ulrika Palm.

Senast den 5 december 2014 ska Laboraskolan redovisa vad man gjort för att rätta till bristerna.

Laboraskolans rektor Alexander Tornberg har via mejl svarat på frågor från Dagens Arbete. Han skriver att skolan nu ska analysera Skolinspektionens kritik när det gäller allsidigheten i undervisningen.

Han skriver också att eleverna överlag har ett kritiskt och granskade förhållningssätt. Skolan ska analysera hur det kan förbättras framförallt på individnivå.

När det gäller skolans policy för internet framhåller Alexander Tornberg att eleverna har fri tillgång till internet endast när lärare är med. Policyn skyddar eleverna från olämpligt material och det finns en fördel med att ingen av eleverna utsatts för nätmobbning.

Att skolan inte verkar för att undervisningen ska vara öppen för skilda uppfattningar är också en punkt som skolan säger sig behöva analysera för att förstå vad Skolinspektionen menar.

Att Laboraskolan har brister i studie- och yrkesvägledningen beror, enligt rektorn,  på personalomsättning.

När gäller lärarnas kompetens och utbildning så skriver Alexander Tornberg att det är en fråga som det funderas mycket på och att det behöver åtgärdas.

Bristerna angående könsrollerna tar skolan till sig, man kommer att utarbeta en plan för värdegrundsarbetet och särskilt mäta och följa upp frågan om könsroller.


Läs hela vår granskning av Plymouthbröderna här:

Så lyckades John lämna sekten
Plymouthbröderna svarar på sektkritiken
Sektens friskola isolerar barnen
Laboraskolans styrelse svarar: ”Skolan är öppen för alla”
Statssekreteraren: ”Mångfald och bredd vore bättre”
Här är imperiets kärna
Plymouthföretagen svarar: ”Vi följer arbetsrätten”
Ledare: Stoppa skolhaveriet

Läs mer:


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.