Vad ska hända med jobben? Enligt Stefan Fölster på reforminstitutet som idag (17/4) skriver i DN Debatt beräknas automatiseringen ha slagit ut 450 000 jobb bara mellan 2006 och 2011. Offshoring till Kina framstår plötsligt som en mild bris.

Fölster rekommenderar ökade satsningar på innovation, för att gå i bräschen för nya satsningar och göra Sverige till en ledande nation i robotutveckling. Vårbudgeten saknar mycket av den varan.

Jag håller med Fölster fullt ut. Omfamna tekniken! På kort sikt kan det till och med ge fler jobb. Men det ger också något annat, något som Fölster nog inte riktigt räknar med. Automatiseringen leder nämligen raka vägen mot kapitalismens död.

Såhär funkar det nu: arbetsgivarna sitter på de stora pengarna, och för att få en liten del av kakan säljer vi vårt arbete. Får en bråkdel av vinsten i lön. Har råd att äta, bo, ta lite semester. Något annat sätt att ordna samhället kan vi inte tänka oss – inte heller Fölster.

Men vad gör vi när tekniken kan göra allt bättre än oss. Om alla jobb kan skötas av robotar? Om vi inte kan jobba, hur ska vi då få mat på bordet? Problemet blir ännu värre – om ingen har råd att köpa något, vad ska de få enskilda robotägande kapitalisterna göra av sina varor? Detta är kapitalismen vid vägs ände. Fullständig effektivisering utan fördelning av kapitalet leder till en blank dystopi av skinande robotar som producerar och producerar medan mänskligheten svälter ihjäl.

Det här är en dystopi som målats upp flera gånger, från 1800-talets arga textilarbetare som slog sönder de nya vävmaskinerna fram tills idag. Robotar leder till massarbetslöshet. Det är sanning nu, behöver det inte vara det om vi bestämmer oss för att ändra på samhället. För att lyssna på en annan idé från 1800-talet som på sistone fallit ur modet: Lägg ägandet i händerna på folket. Ge robotarna till arbetarna. Vinsten till alla, inte till några få. Nej, det är inte marxistiskt flum. Till och med stjärnekonomen Paul Krugman har gått i liknande tankar.

Det går förstås att strukturera fördelningen på olika sätt. Man kan låta enskilda personer äga en armé av robotar som utför tjänster och produkter, ge varje person en portfolio av aktier i robotföretag som ger en rimlig utdelning, införa medborgarlön eller sänka arbetstiden och dela på jobben som trots allt finns kvar.

I grund och botten är det dock bara en mängd nyanser av samma sak: ett mer ekonomiskt jämlikt samhälle med aktiv fördelning. En värld där robotarna gör allt mer och vi allt mindre.

Fölster har rätt. Regeringen borde satsa mycket mer på automatiseringen. Men också skissa på planer för ett mer ekonomiskt jämlikt samhälle.

Vi är nära nu