Ledare I samband med Kaplan-affären för några veckor sedan skrev jag att det var dags för en rejäl regeringsombildning. Den lär visst komma inom kort.
Miljöpartiet har nu ”krishanterat” och kommit fram till att partiets framtid hänger på ett byte av det kvinnliga språkröret. Ut gick Romson, in kom Lövin. Fridolin sitter kvar.
Det hela är milt sagt lite märkligt med tanke på att partiet med emfas hävdat idén om ett delat ledarskap. Ett gemensamt ansvarstagande som tydligen inte gäller vid kris. Varför inte gå hela vägen och föreslå att Fridolin blir partiordförande och Lövin vice ordförande?
Hur som helst är Isabella Lövin nog en förstärkning av MP-toppen, trots hennes relativt korta politiska karriär. Som statsråd har hon verkat i det tysta men verkar förstå regerandets vardag av ständigt kompromissande och ansvarstagande för landet, inte bara partiet. Det bådar gott för den rödgröna regeringens fortsatta liv.
Faktum är att Kaplan-affären lett till både en nystart för Miljöpartiet och en möjlighet för statsminister Löfven att göra en välbehövlig nystart i form av regeringsombildning. Hans företrädare Göran Persson var mästerlig på att överraska med nya statsråd. Till viss del handlade det om ett trist drag i ett ganska auktoritärt ledarskap. Men Persson använde alltid regeringsombildningarna till att berätta för medborgarna vad han ville med regerandet – han skapade nya departement för att betona vikten av vissa samhällsprojekt som gällde just då, han utsåg nya ministrar för att toppa laget i vissa angelägna frågor och han tillförde ny energi i regeringen.
Det skulle Löfven kunna ta efter. Den knaggliga starten på regerandet håller på att gå in i en fas av mer lugn och ro, de politiska kriserna till trots. Oppositionen tänker inte fälla regeringen på denna sidan valet och de rödgröna har lärt känna varandra bättre. Dessutom går just nu svensk ekonomi oerhört bra – tillväxten ökar, arbetslösheten sjunker och exporten har tagit fart. Så nu finns tid och resurser att göra nödvändiga reformer och berätta om dessa i samband med en förändring av statsrådens sammansättning.
Tillsätt en migrationsminister. Låt MP få infrastrukturfrågorna istället för bostadspolitiken. Se över departementsstrukturen och minska antalet statsråd. Rör om i regeringen, Löfven, och berätta om vad du vill med den resterande mandatperioden.
