Fyra stora kemiföretag i USA har stämts på 880 miljarder kronor för att i många år dolt hälsoriskerna med hälsofarliga isocyanater för miljömyndigheter och allmänhet.
Ger allergi och astma
Isocyanater är en grupp kemiska ämnen, lösningsmedel, som används främst vid framställning av polyuretanprodukter. De är kraftigt allergiframkallande, kan orsaka luftrörsbesvär och astma och misstänks också vara cancerframkallande.
Isocyanater av olika slag finns i bland annat lack, färg, skumplast, fogmassa, lim och annat som innehåller polyuretanplast. Isocyanaterna frigörs vid värme, från 150 grader och uppåt vid heta arbeten som slipning, svetsning, skärning och liknande.
Det är advokatfirman Kasowitz, Benson, Torres & Friedman i New York som stämt BASF, Bayer Material Science, Dow Chemical och Huntsman International.
Enligt stämningen har företagen trots att de fått vetenskapliga bevis för riskerna med isocyanater inte rapporterat dem till USA:s miljöskyddsmyndighet EPA (Environmental Protection Agency). Därmed har företagen vilselett EPA och orsakat skador hos många ovetande arbetare och konsumenter.
– I USA kräver myndigheterna att omgående bli informerade om det kommer ny information om risker med kemikalier. Bryter företag mot detta kan det bli oerhört kostsamt för dem, säger professor Gunnar Skarping.
Han har kommit i kontakt med USA:s miljöskyddslagstiftning när han och andra isocyanatforskare i Hässleholm anlitats av bland andra USA:s bilarbetareförbund UAW (United Auto Workers).
– UAW har börjat engagera sig på allvar i arbetsmiljöriskerna med isocyanater. där vi hittills legat före i Sverige.
Advokatfirman som stämt kemiföretagen företräder ingen särskild grupp drabbade. Utgångspunkten är i stället USA:s unika skadeståndslagstiftning: Enligt stämningen har företagen sluppit de böter man skulle dömts till om myndigheterna hade informerats om riskerna med isocyanater. Företagen har också sluppit kostnaderna som strängare regler skulle inneburit. Man har alltså tjänat stora summor på att vilseleda miljöskyddsmyndigheten EPA.
Detta är utgångspunkt för stämningen. Enligt den så kallade False Claims Act kan man nämligen å statens vägnar stämma företag som ägnar sig åt oegentligheter som drabbar staten eller verksamheter som staten finansierar.
False Claims Act går tillbaka till amerikanska inbördeskriget. Den tillkom 1863 efter att staten blivit lurad av krigsprofitörer som sålt undermåliga vapen och materiel till armén. Lagen har sedan utvecklats och handlar om stora belopp: Sedan januari 2009, då en skärpning trädde i kraft, har den amerikanska staten fått in 257 miljarder kronor i skadestånd. Enbart 2015 fick staten så in 34 miljarder kronor. På hemsidan för USA:s justitiedepartement finns en förteckning över all vunna mål och vad de inbringat.
Inte bara staten tjänar på systemet: Den som först stämt företaget, i det här fallet advokatfirman, eller en anställd som tipsat myndigheterna (så kallade visselblåsare) får mellan 15 till 30 procent av skadeståndet.
Det handlar alltså i alla led om stora summor. Motsvarande lagstiftning finns inte i Sverige vilket kan skapa osäkerhet hos svenska företag verksamma i USA:
– Jag har varit med om ett antal fall där vi därför fått hjälpa klienter, säger Ulf Sandlund på konsultbolaget ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers (PWC) .
Händer det att stämningar lämnas in på spekulation?
— Ja. Vissa advokatfirmor är specialister på mål i sjukvården, försäkringar, gruv- och oljeverksamhet, miljörätt. Stämningar är en industri därborta, som vi inte är i närheten av i Europa. Det finns många advokater per capita i USA.
De anklagade företagen har inte kommenterat den drygt 300 sidor långa stämningen. Företrädare för Dow Chemicals har dock i allmänna ordalag avvisat stämningen som grundlös, såväl legalt som i sak. Vad som händer i fortsättningen är oklart:
— Det hänger ju bland annat på hur aktivt de federala myndigheterna vill driva detta. Och i USA byts ju stora delar av förvaltningen ut efter ett nyval, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
