Drogtester. Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem.
Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

Han vet att det inte kommer att bli lätt. Redan innan vice fackordföranden Momodou Lamin Sanneh går in till förhandlingarna känner han att det blir tufft, ibland till och med att det kommer att gå åt helvete. Han får ett kort hej, men ingen möter hans blick. När kollegor fastnat i drogtest blir förhandlingarna med arbetsgivaren långa och krävande. Anställningen står ofta på spel.

På papperet framför sig har han antecknat orden ”Arbetsanpassning och rehabilitering”. Vad det innebär i praktiken är en stridsfråga mellan facket och arbetsgivaren, Volvos underleverantör Plastal. Momodou Lamin Sanneh använder argument om att missbruket ska ses som en sjukdom, som kan ha orsakats av arbetsgivarens hårda tempo, tidspress och ensidigt arbete. Har arbetsgivaren gjort allt för att förhindra att de inte orsakat drogproblemet?

Ibland fungerar det, ibland inte. Han och de andra i IF Metall-klubben har lyckats få arbetsgivaren att bekosta behandlingshem och ogiltigförklarat uppsägningar. Då har han kunnat lämna förhandlingen som en vinnare. Men känslan är sällan långvarig.

Jag har jobbat i 19 år och aldrig testats. Andra har testats fyra gånger på kort tid.

Momodou Lamin Sanneh, skyddsombud och vice klubbordförande på Plastal.

Utanför väntar arbetskamraternas frågor: ”Varför skyddar ni kriminella, drogpåverkade? De är ju farliga för oss andra.”

Samma frågor som arbetsgivaren ställt i förhandlingen.

– Ja, brukar jag svara, det är just därför de ska skickas på rehabilitering.

När en anställd inte kan utföra sina arbetsuppgifter på grund av en sjukdom har arbetsgivaren ansvar att hjälpa den personen. Men det är oklart vad som gäller om en anställd har ett drogberoende. Företagen avgör själva om de ska betala behandling och till vem. De avgör också vilka som ska drogtestas och när.

– Hos oss sker drogtesterna slumpmässigt och vid misstanke. Jag har jobbat i 19 år och aldrig testats. Andra har testats fyra gånger på kort tid. Det är som ett lotteri, vi har aldrig utrett exakt hur urvalen görs, säger Momodou Lamin Sanneh.

Drogtester i det privata arbetslivet regleras inte av någon lag. Tre gånger har frågan utretts. Men ingenting har hänt. Företagens argument är att de drogtestar för att garantera säkerheten på arbetsplatsen. Då väger den personliga integriteten lätt, har det visat sig i en rad domar. Arbetsdomstolen ger arbetsgivaren rätt att säga upp den som vägrar drogtest.

Darko Davidovic, förbundsjurist på IF Metall, suckar. Han tycker att arbetsgivare ofta tar den lätta vägen och gör sig av med anställda som åker fast i drogtest, med argumentet att det är olagligt att bruka droger.

– Då tar de på sig domstolens roll att döma. Arbetsgivaren ska inte ha den rollen, säger Darko Davidovic.

– Vi har ju sett att arbetsgivarens metod att sparka personer som åker fast i drogtest inte löser problemen. Individen åker ut, men drogerna på arbetsplatsen finns kvar.

Hans råd till anställda är att först sikta på att söka vård och få beroendet klassat som sjukdom, då kan det bli enklare att kräva rehab från arbetsgivaren.

IF Metall vill att arbetsgivaren ska få ett utökat rehabiliteringsansvar och facket vill stoppa uppsägningar av anställda med drogproblem.

Men näringslivet håller inte med, bland andra Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe. Hans rekommendation till sina medlemsföretag är avsked när anställda är kraftigt påverkade av droger och är en säkerhetsrisk. Något utökat rehabiliteringsansvar för arbetsgivaren ser han inte framför sig.

– Jag tycker även att resonemanget om alkoholism som sjukdom är tveksamt. Men nu är rättsläget som det är. Det var inte en särskilt väl övervägd praxis när man hittade på det här med sjukdomsalkoholism.

Dagens Arbete har gjort en kartläggning  som visar att flera arbetsgivare avgör från fall till fall hur de ska hantera en anställd som fastnat i drogtest. En del företag väljer att hjälpa när det handlar om tillsvidareanställda, medan bemanningsanställda sparkas ut.

Andra företag går endast in med rehabiliteringshjälp om det är fastställt, av läkare, att missbruket är en sjukdom.

Vår hållning är att drogerna ska bort men personen ska stanna.

Carlos Rebelo Da Silva, huvudskyddsombud på Volvo Cars i Göteborg.

På Volvo Cars i Göteborg är förhandlingsläget svårt för facket när anställda åkt fast i drogtest och arbetsgivaren vill säga upp dem.

– Inget biter på arbetsgivaren. Vi försöker få det till att drogproblemen är en sjukdom och berättar om omständigheter till varför personen använt droger, men vi möts alltid av argumentet att droger är olagligt, även om arbetskamraten sköter sin del av anställningsavtalet. Lagstiftningen är för vag, säger huvudskyddsombud Carlos Rebelo Da Silva.

Han tycker att en lag borde ta ställning till uppsåtet – ifall drogen tas mot smärta eller som partydrog.

När någon fastnar i drogtest har det hänt att Volvo erbjudit den anställda en ekonomisk uppgörelse för att frivilligt lämna sin tjänst.

Ofta känner individen mycket skam och skuld, berättar han. Den anställda väljer då att ta den ”säkra” vägen.

–  Individen väljer ofta ett par månadslöner och blanka papper, alltså att man slutar frivilligt och att det inte står att man fick sluta på grund av droger.

– Vår hållning är att drogerna ska bort men personen ska stanna. Det har visat sig vara svårt. Det blir inte ens någon förhandling.

Sedan i maj har Volvo Cars i Göteborg polisanmält anställda som fastnat i drogtest. Trots att anmälningarna är tandlösa. Någon förundersökning inleds inte och det riktas ingen brottsmisstanke mot de anställda, de hamnar heller inte i något register. Företagets nya hållning har gjort att flera anställda, enligt facket, sagt upp sig innan testen eftersom det finns en oro över att bli polisanmäld.

De som slutar får heller aldrig chans att kräva rehabilitering.

Men vad är det egentligen som gäller? Måste arbetsgivaren stå för behandling?

Vi vänder oss till Arbetsdomstolen för att få svar.

– Än så länge finns ingen rättspraxis för det har aldrig prövats, så i nuläget är det oklart, säger Sören Öman, ordförande för Arbetsdomstolen.

Carlos Rebelo Da Silva hoppas på att något drogärende snart ska hamna i Arbetsdomstolen.

– Så att vi i facket har något att gå på, argument som vi kan använda för att få arbetsgivaren att ta rehabiliteringsansvar.

Momodou Lamin Sanneh ser inte saken på samma sätt.

– Jag vill inte att rehabiliteringsansvaret ska prövas i Arbetsdomstolen. Om det går åt arbetsgivarens håll så ligger vi risigt till, då blir det rättspraxis och så vinner vi inte en enda jävla tvist.

Grafiken visar drogtester i arbetslivet analyserade av Karolinska Universitetssjukhuset och Unilabs, som är två av de största aktörerna för drogtestanalys i arbetslivet.