”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

lön & avtal

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Publicerad:

Uppdaterad:

”Man tänker inte så mycket på det. Det känns som om det har varit så mycket annat att tänka på”, säger Anne Larsson om att årets löneökningar har dröjt. Foto: David Lundmark

Avtal 2020 Trots att coronaviruset har slagit hårt mot industrin, går hustillverkaren Götenehus bättre än på länge. Nu hoppas de anställda att det ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Få drabbade av covid-19 på Götenehus

Götenehus tillverkar planelement- och volymhus i företagets fabrik i Götene på Skaraborgsslätten. Här har företaget funnits sedan 1931.

98 anställda arbetar i produktionen, varav tio är bemanningsanställda. 28 500 kronor tjänar de som är fullbetalda.

Företaget har klarat coronakrisen bättre än många andra industriföretag.
Endast ett fåtal anställda har blivit sjuka i covid-19 och produktionen är i gång
som vanligt.

Vid den här tiden på året skulle löneökningarna redan ha varit färdigförhandlade och utbetalda. Men på grund av coronaviruset valde fack och arbetsgivare att förlänga avtalen. De nya lönerna som skulle ha gällt från den 1 april uteblev. I år ställs alltså förhandlarna inför en ovanlig fråga: Vad ska vi göra med de förlorade månaderna?

– Det är klart att det svider. Vi får väl räkna med att det inte blir någon höjning i år, utan att de tar nya tag i vår. Jag brukar säga att vi tappar drygt 600 spänn. Men det är väl bättre än att bli arbetslös, säger Magnus Andersson, anställd på Götenehus, och konstaterar:
– Att hävda att vi ska ha lön retroaktivt, det kommer inte att inträffa.

Götenehus i västsvenska Götene har klarat krisen bättre än många andra industriföretag. I början av året räknade de med att krisen skulle drabba också dem. Så blev det aldrig, i stället har de anställda i produktionen haft fullt upp.

– Vi var i en fas innan krisen där vi höll på att takta upp produktionen. Det pausade vi för att se vart krisen skulle ta vägen. Men därefter har vi taktat upp produktionen igen för att möta den ökade efterfrågan, säger produktionschefen Nicklas Svensson.

Vi har sålt mer än någonsin. Så vi borde ha en ”coronahöjning”.

Mattias Pettersson, anställd på Götenehus.
”Götenehus har inte påverkats alls av coronakrisen”, säger Magnus Andersson. Foto: David Lundmark

Även om företaget går bra, finns en förståelse bland de anställda för att årets löneökningar har dröjt, säger ordföranden för den lokala GS-klubben, Stefan Thorstensson. De centrala löneförhandlingarna ska vara klara den 1 november, sedan tar de lokala vid.

– Oavsett vad det blir centralt, försöker vi alltid få lite mer lokalt. Ibland lyckas vi, ibland inte. Men jag tror personligen att det kan vara svårt att få lön retroaktivt i och med att man har förlängt avtalet, säger Stefan Thorstensson.

Inne i fabriken skiljer sig åsikterna åt, en del har förståelse för att löneökningarna kanske inte kommer att betalas ut retroaktivt, andra tycker att företaget har råd med det.

– Vi trodde att efterfrågan skulle störtdyka. Men det har snarare varit tvärtom, säger Håkan Beijer som har jobbat på Götenehus sedan 70-talet.

Han ogillar att löneökningarna har dröjt.

– Det tycker jag är skit, det hade de kunnat lösa ändå. Nu finns det en risk att vi tappar en årshöjning.

I en annan del av fabriken spikar Mattias Pettersson yttervägg.

– Vi har inte haft någon större påverkan av corona på det här företaget. Det har gått bättre än vanligt. Vi har sålt mer än någonsin. Så vi borde ha en ”coronahöjning”, säger han.


Per-Olof Sjöö:
”Vi har inte släppt den frågan”

Krav från 1 april. Många GS-medlemmar undrar hur det blir med de uteblivna löneökningarna. Kommer de att kompenseras för de förlorade månaderna?

Per-Olof Sjöö, GS-fackets ordförande. Foto: David Lundmark

– Det blir en förhandlingsfråga, exakt hur det kommer att se ut vet jag inte. Vad vi är överens om är att vi går in med att våra krav gäller från den 1 april. Vi har inte släppt den frågan, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Industriarbetsgivarna har tidigare sagt att de har svårt att se något utrymme för höjda löner i år, och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt att han inte utesluter ett nollbud i årets avtalsrörelse. Där håller facken, som väntat, emot.

– Jag tycker att det är farligt om parterna inom industrin, som också ska hitta ett avtal som normerar hela arbetsmarknaden, tittar alltför mycket på läget just nu. Vi måste ta spjärn mot framtiden och se hur viktigt det är med en lönebildning som stabiliserar arbetsmarknaden, säger Per-Olof Sjöö.

Rasmus Lygner

Det här handlar årets avtalsrörelse om

På grund av coronakrisen sköts årets avtalsrörelse upp, men många av vårens frågor kvarstår. Före den första november måste fack och arbetsgivare vara överens. Det här är vad de bråkar om:

  1. Arbetstiden. Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och större inflytande över hur mycket och när de anställda arbetar. Facken har olika krav, men förenas i motkravet att de vill öka medlemmarnas inflytande över arbetstiden.
  2. Arbetsmiljön. Facken kräver bättre arbetsanpassning och rehabilitering av sjukskrivna. I dag riskerar sjuka eller skadade medlemmar att sägas upp, enligt facken.
  3. Avtalspensionerna. Om du har kollektivavtal betalar arbetsgivaren in pengar till din tjänstepension, men bara om du har fyllt 25 år. LO vill ta bort eller sänka 25-årsgränsen. De vill också att premierna ska betalas in varje månad, och inte som nu en gång om året.
  4. Ingångslönerna. Arbetsgivarna vill se lägre ingångslöner, medan facken kräver att de höjs lika mycket som alla andra löner.
  5. Löneökningarna. Facken inom industrin står fast vid vårens krav på löneökningar på 3 procent, medan Pappers fortsatt kräver 4 procent. Industriarbetsgivarna är tveksamma och Svenskt näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt att han inte utesluter ett nollbud.
  6. ”De förlorade månaderna.” Årets avtalsrörelse sköts upp och nuvarande avtal förlängdes, alltså förlorade de anställda ett par månaders löneökningar. Nu är frågan hur de ska kompenseras. Ska löneökningarna betalas ut retroaktivt, som en engångssumma eller inte alls?

31 oktober

går de nuvarande kollektivavtalen ut. Egentligen gick många ut den sista mars, men eftersom coronakrisen gjorde det ekonomiska läget mycket svårbedömt i våras, valde fack och arbetsgivare att förlänga avtalen.

Förhandlingarna återupptogs den 1 oktober. Facken står kvar vid sitt lönekrav på 3 procent.

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Woolpower

Läs mer

Nyheter

Striden om tiden

Läs mer

Skyddsombudens dag

Läs mer

Val 2026

Läs mer

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här

Granskning: Lurade i skogen