På torsdag röstar riksdagen om Lissabonfördraget. Fördraget ger kollektivavtalet och konflikträtten höjd status. Men kritikerna menar att förbättringarna bara gäller på pappret.
Lissabonfördraget är en slags konstitution (lag) för alla EU-länder. Totalt ska 27 medlemsländer ta beslut för eller mot fördraget.
Med fördraget får vi bland annat en gemensam försvarspolitik, utrikespolitik och, enligt vissa, en smidigare beslutsordning. Kritikerna menar dock att Lissabonfördraget gör EU ännu mer odemokratiskt, eftersom fler beslut fattas i Bryssel.
I fördraget har även det europeiska folkets rättigheter skrivits in. Bortsett från de mänskliga rättigheterna skrivs även rätten till kollektivavtal och strejk in i fördraget. Kollektivavtalet och konflikträtten ses alltså i och med Lissabonfördraget som en, inom EU, mänsklig rättighet.
Detta har fått socialdemokraterna att ropa hurra och skyndsamt ställa sig bakom Lissabonfördraget.
Kritikerna hävdar att fördraget inte gör någon skillnad mot hur det är i dag. De menar att Lavaldomen, som EG-domstolen slog fast till det lettiska byggföretaget Lavals fördel efter en konflikt med Byggnads, kör över de arbetsrättsliga inslag som förts in i fördraget.
I artikel 28 under stadgan om mänskliga rättigheter står det att arbetstagare och arbetsgivare har rätt att ingå kollektivavtal. Uppstår det konflikt har arbetstagarna rätt att strejka.
Men djävulen gömmer sig i detaljerna.
Samma artikel hänvisar nämligen till att stridsåtgärderna måste vara i enlighet med unionsrätten, det vill säga EG-domstolen, som dömde till Byggnads nackdel i Lavalkonflikten. Uppstår en konflikt som liknar den i Vaxholm gäller alltså EG-domstolens linje, menar kritikerna.
LO anser att det vore klokt att vänta med att godkänna Lissabonfördraget tills regeringens utredare i Lavalmålet, Claes Stråth (bilden), i slutet av året kommit med sina slutsatser om hur EG-domen påverkar den svenska modellen.
LO har dock en positiv inställning till fördraget. Även om det inte är perfekt, är det i alla fall bättre än det fördrag som finns i dag.
– I Lissabonfördraget får konflikträtten och kollektivavtalet samma juridiska status som de fyra rättigheterna, säger Per Bardh, avtalssekreterare på LO.
Som svar på vänsterpartiets och miljöpartiets kritik mot Lissabonfördraget, att Lavaldomen kör över konflikträtten, menar Per Bardh att man inte kan rösta nej till ett fördrag bara för att det inte är perfekt.
– Det är ett klent argument. Lavaldomen är ett resultat av det rådande fördraget. Ska man leva med det rådande EU-fördraget, som är sämre än Lissabonfördraget, bara för att det nya inte är tillräckligt bra?
