Industriarbetarnas tidning

Farligt slit är kassens pris

30 mars, 2009

Skrivet av

Maskinen fläkte upp en hand och en tumme. Chefen dömdes för arbetsmiljöbrott. Trots det körs tryckpressarna fortfarande utan skydd. Nu kan Dagens Arbete avslöja att Systembolagets plastkassar tillverkas på denna fabrik.

Systembolaget. Bland det svenskaste som finns. Vem har inte firat arbetsveckans slut med en flaska vin, några öl och vid festligare tillfällen en pava likör eller konjak? Flaskorna packas ofta i de karaktäristiska kassarna. Prydda med en illustration av en känd konstnär och framställda till 90 procent av återvunnen plast. 

I Gördsbyn i västra Värmland, vackert beläget ute på en udde, ligger ett gammalt sågverk. Där man en gång i tiden sågade upp värmländsk fura inryms nu en plastfabrik som tillverkar Systembolagets kassar. 

Måndagmorgon på fabriken. Vinterlandskapet andas kyla och frost. Inomhus saknas värme och termometern ligger runt nollstrecket. Enda värmekällan är maskinerna som stått stilla över helgen. Först framåt onsdag kan ytterkläderna tas av. Efter en julledighet hade golvet förvandlats till en isbana. Man var tvungen att sanda. 

Inne i sorteringsavdelningen en bit bort är det ofta kallare än ute. Här finns inga maskiner som värmer och de oisolerade plåtväggarna kyler. Den återvunna plast som sorteras har under åren innehållit dropp från sjukvården och ruttna matrester från hamburgerrestauranger. 

Utanför ligger plastrester fastfrusna i stora balar. Det krävs hjullastare för att få loss dem. Väl inne i fabriken ska plasten sorteras och tvättas. Vattenångan gör den redan kalla luften fuktig och rå. Plastarbetarna blir sjöblöta in till underkläderna i hanteringen. Och dagligen hoppar råttor fram när balar sprättas upp.

– En gång fick jag en tillplattad död råtta i händerna när jag stod och sorterade, säger Torbjörn Vendelbo Jensen (bilden) som jobbade för Plaståtervinning i Arvika i fem år. 

Efter sortering och tvättning smälts den återvunna plasten ned till små plastkulor, granulat, som används till nytillverkning av bland annat Systembolagets bärkassar. 

Inne i fabriken luktar det färg, sprit och plast. Yrsel, illamående och huvudvärk är inte ovanligt bland personalen. En utsugsfläkt som knappt hjälper finns under taket.

Den nytillverkade plasten snurras upp på rullar. Rullar som kan väga 60–70 kilo. I arbetsuppgifterna ingår att på egen hand lyfta sådana rullar upp till 50 gånger per skift.

– Maskinerna fick aldrig stanna. Då blev chefen vansinnig, säger Torbjörn Vendelbo Jensen. 

När han rengjorde ett tryckverk under gång åkte tummen in mellan valsarna och trasades sönder. Olyckan inträffade för några år sedan, innan Systembolagets kassar började tillverkas i Gördsbyn.

– Vi fick inte stänga av maskinen för underhåll. För det tog flera timmar att starta upp den igen, säger Torbjörn Vendelbo Jensen.

Både Arbetsmiljöverket och polisen konstaterade senare att tryckpressen han skadades vid saknade skydd för valsarna.

Några månader efter Torbjörn Vendelbo Jensens olycka var det dags igen. En 17-åring som var inhyrd på företaget torkade färgstänk i samma maskin. Hela handen åkte in mellan valsarna och skadade fingrarna allvarligt. 17-åringens skador var så omfattande att han behandlades av handkirurg och sjukskrevs i åtta månader. Han lider fortfarande av sviterna efter olyckan. 

Arbetsgivaren Leif Andersson (bilden) som driver fabriken i Gördsbyn fälldes 2007 i tingsrätten för arbetsmiljöbrott för båda olyckorna. Han dömdes till villkorlig dom och böter på 18 500 kronor. 

Efter den andra olyckan gjorde Arbetsmiljöverket en inspektion på fabriken. Arbetsmiljöverket krävde bland annat att tryckpressens rörliga delar måste ha skydd och att skriftliga instruktioner skulle tas fram för de farliga maskinerna. Företaget svarade att kraven var infriade. Vid en upföljning visade det sig att Leif Andersson ljugit. Alla krav var inte uppfyllda. 

– Normalt gör företag som vi säger. Det var ett osant intygande. De sa att de vidtagit åtgärder de inte gjort, säger Björn Richter, som vid den tiden var biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket i Örebro. Leif Andersson såg senare till att kraven uppfylldes.

Dagens Arbete kan avslöja att Leif Andersson fortfarande bryter mot Arbetsmiljöverkets regler och utsätter sina anställda för faror på fabriken i Gördsbyn. 

I filmer och fotografier som Dagens Arbete tagit del av syns tydligt hur Systembolagets bärkassar tillverkas i tryckpressar som saknar skydd för valsar och cylindrar. Kassarna har tillverkats utan skydd sedan augusti 2008.

Hans Karlsson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket i Stockholm, har sett filmerna. 

– Jag skulle lägga ett omedelbart förbud på tryckverken om jag gjorde en inspektion. Särskilt om arbetsgivaren är dömd för liknande brott tidigare. 

Ett omedelbart förbud innebär att bristerna måste åtgärdas på en gång. Arbetsmiljöverkets föreskrifter är tydliga. Rörliga valsar och cylindrar måste ha skydd. Det ska inte vara möjligt att stoppa in händerna. 

Innan kraven på ingreppsskydd infördes var hälften av alla olyckor i den grafiska branschen finger- och handskador. 

– Filmerna visar att klämriskerna är stora, säger Hans Karlsson. 

Bristerna i Gördsbyn är bara en del av Leif Anderssons företagande. 

Redan 2003 var han i blåsväder sedan det kommit fram att flera kvinnor sorterade plast manuellt på Deje bruk, ett annat av Leif Andersson återvinningsföretag. Också i den lokalen saknades värme. Arbetsmiljöverket krävde efter en inspektion att arbetet skulle läggas upp så att kvinnorna slapp förslitningsskador. Leif Andersson svarade med att säga upp kvinnorna och ersätta dem med estnisk arbetskraft. Något han polisanmäldes och stämdes i Arbetsdomstolen för. 

Även i Gördsbyn har estnisk arbetskraft anlitats i flera år. De estniska arbetarna bor i hus på fabriksområdet. Flera källor berättar för Dagens Arbete att estländarna tjänar runt 35 kronor i timmen och ofta jobbar upp till 12–15 timmar om dagen. 

– Jag har sett deras stämpelkort. Jag vet att de jobbar så mycket, säger en källa. 

– De jobbar så mycket för att komma upp i svenska löner. 

En del estländare har arbetat i Sverige i flera år medan andra stannar några månader.

Torbjörn Vendelbo Jensen skakar på huvudet när han tänker på sin tid i Gördsbyn. 

– En ska må gott när en åker till jobbet. Det gjorde jag inte där. Leif Andersson bor inte långt härifrån. Jag vänder bort huvudet när jag åker förbi. 

Så gjorde vi: Många tidigare anställda har inte velat ställa upp med namn och bild i tidningen. De är rädda för Leif Andersson. Han beskrivs ha ett hett temperament och har kallat anställda idioter och grisar. Han ska till och med ha hotat att skjuta och hänga personal när produktionen gått dåligt. 

– Orten är liten och han känner mycket folk. Han kan påverka möjligheterna att få ett annat jobb, säger en tidigare anställd.

Dagens Arbete har använt många källor för att få fram information om Leif Anderssons företag. Här följer ett urval: 

• Drygt 300 sidor handlingar från Arbetsmiljöverket.

• 30–40 muntliga källor. Bland annat branschföreträdare, fackliga ombudsmän, myndigheter och personer med insyn i Leif Anderssons företag. 

• Domar från tingsrätten.

• Artiklar i annan press. 

• Bolagsverket. 

• Företagens egna webbplatser.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?