Dagens Arbete ringde till några klubbordförande runt om i landet för en kommentar till det nya krisavtalet.
Björn Andersson, klubbordförande på Gestamp Hardtech i Luleå:
– Om alternativet är uppsägningar så låter det väl bra. Vi tecknar inte ett lokalt avtal om vi inte tycker att det är bra. Det är klart, företaget måste ju gå med på det för det innebär ju en del kostnader för dem.
– De måste väl stå för 80 procent, eller får man bidrag för den delen? Man undrar ju, kommer de att erbjuda anställda det här eller anser de att det är för dyrt?
Ola Bertilsson, klubbordförande på Electrolux i Mariestad:
– För oss kommer det här avtalet lite för sent. Vi har redan varslat 114 personer, vi har gjort en massa uppgörelser, till exempel flyttat tid så vi är lediga på våren och jobbar igen i höst. Vår ledstjärna har varit att inte förlora en spänn på det hela.
– Vi har sagt till företaget att vi inte har rätt att teckna nåt avtal som sänker lönen för då kommer stora stygga IF Metall och tar oss i öronen. Och nu säger stora stygga IF Metall i Stockholm att nu kan ni sänka lönen?
Mikael Johansson, klubbordförande på Gnotech i Anderstorp:
– Det kan säkert hjälpa företagen som har ekonomiska muskler kvar att inte behöva säga upp kompetent personal. Frågan är bara hur det hjälper dem som redan sitter i en svår ekonomisk situation.
– Eftersom vi har en så lam regering så är ju det här ett initiativ: tar inte ni ansvaret så gör vi det. Vi har ju spelat så många bollar och velat ha en dialog med regeringen men det händer ingenting, då får vi ta saken i egna händer.
– Tittar man på Europa så har man liknande möjligheter som har varit framgångsrika. Man undviker att varsla och företagen kommer snabbare på fötterna eftersom man har kompetent personal på plats från första dan.
