Vid ett cafébord i Göteborg sitter Mikael Jansson, metallarbetare och aktiv sverigedemokrat. Kommer partiet in i riksdagen tar han plats på en av stolarna. Dagens Arbete återvänder till arbetaren som tyckte att arbetarnas inflytande var för stort.

Till skillnad från merparten av sina partikamrater, har Mikael Jansson lång erfarenhet av industriarbete. Senast på Volvo Logistics, men som så många andra varslades han under krisen och är nu arbetslös. I tio år var han partiledare för SD.

I december 2007 granskade Dagens Arbete Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik. De kallade arbetarrörelsen för huvudmotståndaren och ville minska arbetarnas inflytande.

Mikael Jansson sa då att han tyckte att partiets arbetsmarknadspolitik var bra. Kort efter granskningen lade partiet om sin arbetsmarknadspolitik. Den direkta kritiken mot facket och arbetares rättigheter togs bort. Formuleringarna blev mer nedskalade och vaga.

Partiet som tidigare skrev i sitt handlingsprogram att ”facket har för stort inflytande i Sverige”, är nu oroliga för att regeringens politik försvagar den svenska modellen. När Dagens Arbete träffar Mikael Jansson våren 2010 har även han ändrat sig.

– Ja, vi har lagt om programmet ganska ordentligt. Det vi hade tidigare var lite svårt att försvara tycker jag.

Han anser att de hamnande för långt till höger och tror det berodde på att partiet var så ungt.

Tidigare ville man skrota MBL, förbjuda facket att vidta stridsåtgärder mot arbetsplatser där de saknar medlemmar, göra det billigare att säga upp folk av personliga skäl och inte lägga pengar på arbetsmiljöarbete. Dessa frågor nämns inte längre, även om Mikael Jansson anser att MBL inte är till någon nytta för löntagarna.

Huvudfokus ligger nu på lagen om anställningsskydd, där man vill tillåta fler undantag från turordningsreglerna, samt på arbetskraftsinvandringen som man vill kraftigt minska. För att möta den utmaning det innebär att färre ska försörja allt fler, vill SD stimulera barnafödandet.

– Det är ju ett problem för hela Europa att vi föder för lite barn. Vilket är förståeligt eftersom kvinnorna går på universitet. Vi vill ju att svenska folket ska reproducera sig självt, menar Mikael Jansson.

Dagens Arbetes granskning 2007 visade att andelen som kan tänka sig att rösta på Sverigedemokraterna är högre bland industriarbetare än i övriga befolkningen. När Sverigedemokraterna jämför sig med andra partier har mönstret varit tydligt. I de valdistrikt där Socialdemokraterna är starka är SD starka.

Men det är skillnad på väljarna och de aktiva. Partimedlemmarna kommer i hög grad från Centerpartiet och Moderaterna.

Är arbetarväljarna en viktig grupp för er?
– Ja, dels är det en viktig grupp och dels har vi stort stöd där.

Det finns forskning på bland annat Fremskrittspartiet i Norge, att den grupp där de kammar hem mycket röster, arbetarväljarna, också är den grupp som förlorar mest på dess politik. Det finns de som menar att samma sak gäller er. Vad säger du om det?
– Fremskrittspartiet är mer av ett högerparti än vad vi är. Vi betraktar oss som ett mittenparti. Vi kommer inte placera oss till höger om moderaterna.

Men i er skattepolitik har ni många förslag som gynnar höginkomsttagare och arbetsgivare, som slopad förmögenhetsskatt och sänkta arbetsgivaravgifter.
– Ja, vi vill ju se en situation där både arbetsgivare och arbetstagare tjänar på utvecklingen. Att vi måste ha ett företagsvänligt klimat det är ju klart. Sen är vi medvetna om att kapitalismen har baksidor, men det är det bästa system vi känner.

Sverigedemokraterna vill se en arbetsmarknad där arbetsgivare och arbetstagare strävar åt samma mål och ”tänker svenskt”. De ser helst en arbetsmarknad utan stridigheter och konflikter.

– Just att man strävar mot gemensamma mål, där ligger ju bollen både hos arbetsgivarna och facken. Är arbetsgivarna giriga och inte delar med sig av vinsterna då blir facken tuffare och man får en giftig stämning. Det vill vi inte ha.

Vad gör man då åt sådana arbetsgivare, om man inte ska ha stridigheter på arbetsmarknaden?
– Vi kan inte gå in och reglera privata företag i de här delarna. Det skulle riskera att Sverige får ett dåligt företagsklimat.

Så det är mer som en önskan?
– Ja, det är lite grann som en önskan.

Vid cafébordet i Göteborg leder alla frågor ständigt fram till arbetskraftsinvandringen. Det är där SD ser att problemen finns och orsakas. De skriver i sitt förslag till valmanifest att det utgör ett allvarligt hot mot de svenska lönetagarnas intressen och på sikt leder till bland annat lönedumpning.

Har ni sett några sådana tendenser?
– Det är väldigt svårt att uttyda i och med att vi har kollektivavtal. Jag har inte sett någon utredning på det, men det är ju en klassisk grundregel inom nationalekonomin, att ett större utbud av arbetskraft sänker lönerna, men vi kan inte leda det i bevis.

Är det inte därför vi har fackförbund och kollektivavtal?
– Jo, precis. Men du kan också få en situation där folk ställer sig utanför facket och tar jobbet ändå till en lägre lön.

Idag kan facken ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser där facket saknar medlemmar för att förhindra en sådan situation. Mikael tycker att den typen av stridsåtgärder är en ”besvärlig situation” men kommer fram till:

– Ja, konflikter som idag är tillåtna tycker vi ska vara tillåtna även i framtiden.

FAKTA/SD:s nya arbetsmarknadspolitik
SD vill reformera Lagen om anställningsskydd så att man får göra fler undantag från turordningsreglerna. De vill riva upp de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring. Partiet vill skrota instegsjobben och alla former av positiv särbehandling.
De vill höja a-kassan.
Utöver detta vill SD inte göra några betydande ingrepp i rådande lagstiftning.
Sverigedemokraterna håller öppet för att man kan komma att ändra sig på området igen. Ett mer utförligt program kommer i mitten av augusti.

Läs också Dagens Arbetes granskning av Sverigedemokraterna från 2007.