Trots ovissheten i världsekonomin är aktieutdelningarna uppe i samma rekordnivåer som strax före finanskrisen 2008.

Det visar Dagens Arbetes granskning av aktieutdelningarna i tjugo industrikoncerner med verksamhet i Sverige.

I år delar de tjugo företagen ut 88 miljarder ut till aktieägarna. Det är mer än för rekordåret 2008.

Då, när stämmorna hölls på våren ett halvår före kraschen, delade man ut pengar baserat på den vinst företagen gjorde under högkonjunkturåret 2007.

Sedan kom krisen. De allra flesta företag drog ner på utdelningarna, somliga delade inte ut ett öre.

Men de goda tiderna för aktieägarna är tillbaka, trots ovissheten i världsekonomin.

Många företag delar i år ut mer än vad de gjorde rekordåret 2008: Scania, SKF, Boliden, ABB, Atlas Copco, Trelleborg, SCA och Electrolux.

Electrolux fortsätter sin strategi att flytta produktion till lågkostnadsländer. I Motalafabriken är Peter Karlsson nu den ende metallarbetaren som är kvar.

– Vi var en lönsam fabrik, varje spis vi tillverkade gick med vinst.

Men det spelade ingen roll. Fabriken lades ned och verksamheten flyttade till Polen. Aktieägarna fick sitt: nästan två miljarder att dela på.

De stigande aktieutdelningarna irriterar facket. Stefan Löfven, IF Metalls förbundsordförande säger:

– Först ska direktörerna ha sina löner och bonusar. Sedan ska ägarna ha aktieutdelning. Till sist ska de titta på oss och säga att det inte finns något utrymme för löneökningar. Det där håller inte.

– Aktieutdelningar, vd-löner och bonusar hänger ihop därför att de har att göra med investeringar. Och naturligtvis löneutrymme.
– Det är ju styrelsen som föreslår bolagsstämman hur mycket av överskottet som ska delas ut
Samma styrelse har till uppgift att se till företagets helhet.

Men det är fel att ta med aktieutdelningar när man pratar löneutrymme, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

– De hör inte ihop, säger han.

– Det är upp till ägaren att bestämma hur man disponerar avkastningen i förhållande till andra placeringar.

Och nivån på utdelningen bestäms ytterst av avkastningskrav man har. Alltså hur mycket pengar man ska få tillbaka. Den nivån sätts globalt, säger Weihe.

– Ofta får man intrycket av att aktieutdelningen är en slags gåva. Men den är ju en avkastning som den får som tar en risk med sin investering. Den ska sättas i relation till andra investeringar, till exempel i guld.