Pappa­månader fungerar – men det tar tid

Ska fler dagar bindas upp till föräldrarna? Åsikterna går isär mellan partierna. Men pappamånader funkar, menar statsvetaren Drude Dahlerup.

Sverige var först i världen med att ge papporna möjlighet att vara hemma med barnen när föräldraförsäkringen infördes 1974. Målet var att öka jämställdheten och att stärka kvinnornas position i arbetslivet. Men trots omfattande reklamkampanjer var intresset svalt – 16 år senare var det fortfarande bara 7 procent av föräldradagarna som togs ut av männen.

1995 införs den första reserverade månaden, den så kallade pappamånaden, följd av en andra månad 2002. I dag tar pappor ut nästan en fjärdedel av dagarna.

– De skandinaviska länderna visar att pappamånaderna funkar, även om det tar lite tid, säger Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap på Stockholms Universitet.

När föräldraförsäkringen först infördes var det för många helt otänkbart att pappor skulle vara hemma, menar hon. Nu ser hon att allt fler börjar diskutera frågan om en individualisering av föräldraförsäkringen.

– Det är helt klart vänstersidan som drivit frågan. Men det är intressant med Folkpartiet, där bland annat Birgitta Ohlsson har drivit frågan om en individualisering. Folkpartiet har av tradition varit progressiva i den frågan.

På sitt landsmöte i november beslutade Folkpartiet att ställa sig bakom förslaget om en tredje pappamånad.

– Det liberala argumentet har alltid varit att staten inte ska gå in och reglera hur familjerna ska göra, utan att det ska göras hemma vid köksbordet. Men även vid köksbordet finns ju en maktordning, mellan män och kvinnor, säger Drude Dahlerup.

RASMUS COLUMBUS