Så skapas ett nytt lönesystem
På badrumstillverkaren Svedbergs i Dalstorp söder om Ulricehamn i Västergötland söker man sig fram till ett eget lönesystem för 100 kollektivanställda. Hittills har det tagit dem sju månader.
– Vi har ett lönesystem sedan 2000, men det har blivit inaktuellt, berättar Annika Lund, personalansvarig. Vår grund är ärlighet, respekt och engagemang.
GS klubbordförande Leif Dahl har gått igenom processen en gång förut, då på Metalls område.
– Det tog åtta månader den gången, säger han.
Ny grupp
Vi bildade en lönesamordningsgrupp med två från företaget och två från facket.
Sök inspiration
Studiebesök till andra företag, främst inom IF Metall.
Tydiga mål
Medarbetarsamtal med alla anställda är grunden för den personliga delen av lönen. Där sätts målen, når man inte dem blir det inga pengar ur potten.
Så här kan det bli
Tänk en pyramid. I botten grundlön, ovanpå kompetens, vad man har för befattning, högst upp varje anställds personliga kunskaper.
Vem ska bestämma din lön? Lösningen kanske heter Lönesystem. Men räkna med att det kan ta tid.
När GS-facket och dess motpart på arbetsgivarsidan, Trä- och möbelföretagen, träffas i Jönköping står lönen på dagordningen; vägen till ett nytt lönesystem.
Det finns några företag som har genomfört det, några är på gång, men de flesta inom GS område kör på i gamla spår, med centralt beslutad löneökning och en företagspott att fördela så rättvist som möjligt.
Frågorna ställs: Vad är en rättvis lön? Vad är du själv värd?
Införandet av ett lönesystem ska helst svara på de frågorna. Lätt är det inte, det visar Nicklas Nolberger på C&D Snickerier i Falköping. Han är produktionschef på företaget, för 31 välutbildade anställda som utför avancerade snickerier. Nolberger har ett förflutet som snickare i företaget med fackliga uppdrag, innan han blev chef.
– Varför ville vi skapa ett lönesystem? frågar han. Det var svårt att motivera lönerna, svarar han själv. Många upplevde att de var orättvisa.
”När jag träffade dem på C&D ser jag att det tycks fungera. Vi har aldrig någon tvist där, vi får inga samtal från missnöjda anställda.”
En arbetsgrupp med folk från företaget och facket såg över vad de ansåg vara viktigt vid lönesättningen. ”Rättvis lön” blev ett ledord. ”Tydlighet” ett annat. Lång och trogen tjänst skulle premieras och så ville man ha personal som engagerar sig och vill utveckla sig och företaget.
– Vi slängde in potten i grundlönen och sköt till extra pengar för att få systemet att fungera.
Lönesystemet på C&D Snickeri består av fyra huvudkriterier för att bedöma medarbetarna. Grundkunskap inom yrket, förstås, mån om kvalitet och utveckling av företaget, flexibilitet och så det som kliar hos de fackliga representanterna, ”personlighet och sinnelag”. Inom varje kategori finns detaljerade beskrivningar hur man kan få högre lön genom att arbeta och uppträda på ”rätt” sätt. Alla ska veta vad som gäller.
– Jag reagerade när jag såg det här först, säger Tony Berggren, ombudsman på GS. Men när jag träffade dem på C&D ser jag att det tycks fungera. Vi har aldrig någon tvist där, vi får inga samtal från missnöjda anställda.
– Men jag gillar inte att de ska bedöma personliga egenskaper. Vi kommer aldrig acceptera att chefen bestämmer lönen.
– Det är en gemensam värdering, svarar produktionschefen Nicklas Nolberger. Grunden är medarbetarsamtal med alla anställda. Alla bedömningar görs sedan av chefen och två fackliga förhandlingsombud.
GS vill ha lokala lönesystem. Men de ska inte stressas fram och de måste ständigt ses över, annars dör de.
– Lika viktigt som att skapa ett bra lönesystem kan vara att besluta hur man ska avsluta det, säger GS Tony Berggren. En dag kanske det sitter en ny chef på företaget. Och en ny klubbordförande. Med helt andra idéer.
Systemet på Svedbergs ska uppmuntra till:
1. Kompetensutveckling.
2. Mångkunnighet och flexibilitet.
3. Produktivitet och kvalitets-höjande åtgärder.
4. Gruppgemenskap och god kamratanda.
5. Grupparbetet och arbetsrotation.
6. Organisationsutveckling.
