Mona Larsson tjänar 40 000 på en månad. Av det får hon och en tonåring 4 000 kronor att leva på. Hon är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. De flesta har hamnat där efter en personlig kris. I Monas fall var det skilsmässa.

Välklippt gräs, vitt staket, tegelhus. Typiska prydliga villor längs en gata i en industristad. Inne på köksbordet breder Mona Larsson ut månadens brev från kronofogden: total skuld: 414 291 kronor. Det är tolfte året i skuldfällan för Mona, som egentligen heter något annat.

– Det började med att jag inte hade råd med en dagisräkning som gick till kronofogden.
Högarna med fönsterkuvert växte för varje månad. Aviavgift, förseningsavgift, skuldränta, straffränta, snabblån, blanco-lån, inkassoavgift. De var flera centimeter tjocka när Mona gömde dem i garderoben. Skulder på några tiotusen blev flera hundratusen.

Flera gånger satte hon sig vid bordet och började skriva avskedsbrev till barnen. Hon hade redan kollat när tåget skulle komma. Men till slut valde hon livet, även om det kändes hopplöst.

De flesta som hamnar i en skuldfälla gör det för små skulder och en oväntad kris: det kan vara en uppsägning, en skilsmässa. Mona skilde sig. Och trodde hon skulle fixa det. Hon hade ju full koll på varenda utgift i familjens budget.

– Jag var skitdum.

Hon krävde inte hälften av huset. Han fick huslånet och kunde sedan sälja huset. Hon fick de små konsumtionslånen, de var enbart en förlust.

Den ena oförutsedda utgiften följde den andra. En gardinstång, glödlampa, småsaker för att få ett nytt hem att fungera.

– Sen satt jag där, säger Mona.

Du är skyldig Ellos 5 378 kronor?
– Det är en kredit som förräntats. Jag köpte kläder för 2 000 kronor.

Varför betalade du inte bara fakturan?
– Det fanns inga pengar. Barnen växte och behövde kläder.

Mona jobbar på ett stort industriföretag och har flera fackliga förtroendeuppdrag. Stabil, nykter flerbarnsmamma. Men kronofogden tar det mesta av hennes lön. Hon får behålla 4 200 kronor när hyran är betald. Det ska täcka levnadskostnader för henne och en tonåring.

Det är så skitjobbigt att leva på nåder av sina släktingar.

Det innebär att Mona har flera tusen mindre att leva på än de som har försörjningsstöd (socialbidrag). Monas stora skräck är att kronofogden ska göra hembesök och upptäcka att hon fuskar sig över existensminimum.

Då kan de ta tv:n hennes bror köpt och som hon får använda. De kan ta den gamla bilen som Mona fått av sin vuxna dotter. Mona behöver bil för att köra till jobbet.

– Hon sa att ”den är inte värd någonting så du kan få den mamma”. Tänk dig hur det känns att ens eget barn säger det till en!

– Det är så skitjobbigt att leva på nåder av sina släktingar, säger Mona tungt.

Det blir tydligt att för Mona är skammen värre än fattigdomen. Det är skammen som gör att Mona ställer upp på intervju enbart på villkor att DA inte avslöjar hennes namn, bostadsort eller fotograferar henne. Det var skammen som gjorde att hon var singel i många år. Mona tyckte inte att hon var värd att vara med någon.

2008 satte kronofogden Mona i utmätning och tog över hennes lön, så kallad ”löneinförsel”. Sedan dess fortsätter räntorna på lånen att rulla på men hon får inga mer påminnelseavgifter. Beslutet kom som en lättnad, men samtidigt blev Mona i praktiken omyndigförklarad. Arbetsgivaren betalar Monas lön direkt till kronofogden.

– Jag är alltså inte kreditvärdig. Jag kan inte få abonnemang för bredband eller mobil, jag får inte kreditkort, lägenhet, kan inte ta ett vanligt lån.

Utstötningen från det normala samhället är en anledning till att skuldsatta har så svårt att komma ur skuldfällan. De som är fast i skuld blir oftare sjuka, uppgivna och skygga, skammen är för svår.
Mona isolerade sig på jobbet, åren gick, ljudbok i örat, tankar som malde. Andra väljer i stället svartjobb, kriminalitet och missbruk.

Tjänstemannen sa att jag inte hade en chans.

Statistiken visar att de 161 000 svenska barnen i skuldfamiljer oftare hamnar snett än andra, hur är det i ditt fall?

– Usch, säg inte så, då känner jag mig ju skyldig! Men det är klart. Mina barn har sett hur jag suttit och gråtit i köket. Mår inte föräldrarna bra så mår inte barnen bra. Min son pratar om det ibland.

Ett av Monas barn har blivit långtidsdeprimerad, röker hasch och har i vuxen ålder blivit vräkt och hamnat hos kronfogden.

Det finns ett hopp för skuldsatta, och det är skuldsanering. Den som lyckas bli antagen av kronfogden sätts fem år på existensminimum, sedan är skulderna kvittade. Men det är bara hälften av de som ansöker som accepteras. Mona sökte skuldsanering 2010.

– Tjänstemannen sa att jag inte hade en chans.

Mona understryker att alla kronofogdar hon haft att göra med har varit trevliga. Skuldsanering ges bara till de som beräknas sitta fast i minst 15 år, förklarade den trevlige tjänstemannen. Och de trodde att Mona skulle klara att betala av sin skuld på 14 år.

– Ett år saknades bara, det sved.

För Mona blev i stället engagemanget i IF Metall en hjälp ur hopplösheten.

– Som förtroendevald känner jag mig behövd och då känner jag mig starkare.

Om jag mött mig själv hade jag föraktat mig.

Uppdragen ger extrapengar som hjälper till att snabbare betala av skulderna. Företaget har erbjudit psykologhjälp mot den deprimerande skammen.

– Nu tycker jag att jag är värd att må bra.

Sedan ett par månader har Mona flyttat in hos sin nya partner. Det är i hans villa hon och dottern bor nu, och det är honom Mona betalar hyra till.

– Tänk om något händer, då kan jag inte få ny lägenhet.

Mona berättar att hans familj tror att hon är en lycksökare. De känner till skulderna.

Sverige är inte landet lagom när det kommer till skuld, där är svenskar snarare extremister. Svenskar är världens mest skuldsatta folk. Samtidigt har den svenska kulturen en hård skambeläggande syn på de som
inte kan betala sina skulder. Mona själv ser ner på människor som inte kan sköta sin ekonomi.

– Jag är fostrad så. Man ska betala sina räkningar, man ska inte leva över sina tillgångar! Om jag mött mig själv hade jag föraktat mig.

I Sverige preskriberas brott som grov våldtäkt efter 15 år, men inte skulder. Svenskar är också ett av Europas mest betalningslydiga folk. Svenskar är så rädda för betalningsregistret att de till och med betalar bluffakturor.

Kreditbolagen har samtidigt lagarna, moralen och statens fulla tyngd genom kronofogden i ryggen. De kan fullt lagligt sätta räntor på flera tusen procent och bombardera reklam mot svaga och desperata.

– En kriminell har avtjänat sitt straff och sen försvinner det. Men min skuld följer mig hela tiden. Men vad kostar det samhället att vi ska må så dåligt?

Varför tror du inget händer?
– Det finns de i näringslivet som tjänar pengar på oss helt enkelt, bankerna och kreditinstituten.

Hon är glad att sms-lån och snabblånemarknaden inte var så stor på den tiden hon gick ner sig i skuldfällan. Då hade hon varit helt utan hopp i dag.

Mona säger att hon avskyr tv-programmet Lyxfällan. Där verkar det som att den typiska överskuldsatta är en oansvarig lyxkonsument.

Hur känns det att tjäna 40 000 och sen få ut 4 000 kronor?
– Det är kluvet. Å ena sidan är det för jävligt. Å andra sidan har jag försatt mig i det själv och skulderna blir mindre.

Mona har betalat 400 000 kronor på sin skuld sedan 2008. Nu är hälften kvar.
När skulden är helt betald återstår ytterligare tre år innan anmärkningen i betalningsregistret försvinner. Som pensionär räknar hon med att vara fri.

Fotnot: Mona Larsson heter något annat i verkligheten.